Great Ape Project

The Great Ape Project arbetar för en FN-deklaration om grundläggande rättigheter för människoapor. Som motivering används de stora genetiska, upplevelsemässiga och beteendemässiga likheter som finns mellan människor och andra människoapor. Till exempel skriver styrelseledamoten Dr. Pedro A. Ynterian:

Between the two of us we could even have a 0.5% difference in our DNA. The difference between a Chimpanzee and us is only 1.23%. Human blood and Chimpanzee blood, with compatible blood groups, can be exchanged through transfusion. Neither our nor the chimps blood can be exchanged with any other species.

We are closer genetically to a chimp than a mouse is to a rat.

Spanskt lagförslag
I Spanien har det diskuterats att införa juridiska rättigheter för vissa människoapor, läs om det på aftonbladet. Det lades fram ett lagförslag, men röstningen har blivit uppskjuten ett par gånger och jag känner inte till om de tagit något beslut ännu. En vän som är jurist och djurrättsaktivist har skrivit väldigt positivt om förslaget och betonar skillnaden mellan att vara juridisk person (och rättighetsinnehavare) eller juridisk egendom.

Bra eller dåligt?
Jag har funderat på det väldigt länge, men jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker om den här sortens projekt. På ett sätt är de väldigt antispeciesistiska och djurrättsliga eftersom de försöker upphäva (den moraliska och juridiska) uppdelningen mellan människa och ickemänniska. Å andra sidan är de väldigt speciesistiska och diskriminerande eftersom det bara är vissa av alla utnyttjade ickemänniskor som omfattas och eftersom de ger människoaporna sin status pga av att de är lika oss människor.

Som min vän nämner skulle det spanska lagförslaget eller en internationell motsvarighet vara ett genombrott för ickemänniskors rättigheter. Det skulle blir första gången som rättigheter införs för några andra än människor, och den tydliga uppdelning vi har idag mellan människa och "djur" skulle inte bli lika tydlig. Kanske skulle det ge en väldigt bra utgångspunkt för att avskaffa egendomsstatusen för alla kännande djur eftersom det hotar den dualistiska uppfattningen om människor och "djur".

Men om människoapornas rättigheter bygger på deras likhet till människan, är det då överförbart på andra djur som inte liknar oss lika mycket? Att lyfta den genetiska eller den beteendemässiga likheten tror jag sänder ut signalen att det mänskliga egentligen är det enda rätta, men att vissa andra får vara med om de är tillräckligt lika. Om man lyfter den kognitiva likheten riskerar man dessutom att befästa idén att ditt förstånd är avgörande för vilken
rätt du har.

Jag kan inte bestämma mig. Vad tycker du? Kommentera gärna..

Hotar djurrätt människor?

Henrik von Sydow profilerade sig för ett par år sedan som djurrättsmotståndare, med hänvisning till att djurrätt hotar de mänskliga rättigheterna. Djurrättsideologin skulle enligt honom leda till en intolerans mot människors livsstil, och dessutom är det fel att engagera sig för oviktiga varelser som djur när det finns en massa människor som lider. Dessutom menade han att det försvagade innebörden av de mänskliga rättigheterna:

”Om inte begreppet rättigheter är villkorslöst reserverat för människan, kommer kraften i begreppet att undergrävas.”

Djurrättsrörelsens vanligaste svar på kritik om att vi inte bryr oss om människor är att ursäkta sig och säga att man faktiskt arbetar för människor också; djurrättsaktivister är ofta mer aktiva i människorättsfrågor än allmänheten. Varför försöker vi berättiga vårt engagemang för alla kännande djur med att vi även är speciellt engagerade för människor? Djurs intressen är lika viktiga som människors och det är lika mycket värt att engagera sig för individers rättigheter oavsett om de är människor eller inte. Vi har inte större skyldigheter att bry oss om människor än om torskar. Att erkänna att man måste arbeta med människofrågor uppmuntrar synen att människors intressen faktiskt är viktigare än andra djurs intressen. Istället borde vi förklara vår djurrättsaktivism med att alla kännande varelser förtjänar jämlik respekt, och att ickemänskliga djur utsätts för ett enormt förtryck.

Personligen har jag nästan helt lagt ner mitt människorättengagemang. Tidigare var jag aktiv i en rad olika människofrågor, men eftersom människoförtrycket relativt sett är så pass litet jämfört med andra djurfrågor har jag svårt att berättiga om jag skulle lägga alltför mycket tid och energi på människor. Jag skulle ändå tro att proportionellt sett är min (ibland förekommande) aktivism för människor överrespresenterad i förhållande till hur utsatta människor är.

Jag tror också det är viktigt för oss att erkänna att utifrån deras speciesistiska perspektiv har han rätt. Vi hotar det han ser som de mänskliga rättigheterna. Men ur vårt perspektiv är ju många av hans mänskliga rättigheter orättfärdiga, eftersom de innefattar rättigheten att utnyttja djur. De enda mänskliga rättigheter vi hotar är rätten att vara privilegierad på grund av vilken art man tillhör och rätten att diskriminera och förtrycka andra djur. Den traditionella betydelsen av mänskliga rättigheter är för en antispeciesist oacceptabla. En varelse kan inte ha en rad rättigheter enbart för att den tillhör en viss art.

När speciesister menar att vi är respektlösa mot folks livsstil, menar vi att vi att köttätarna är respektlösa mot djuren. När de klagar på att vi inte är engagerade i människofrågor klagar vi på att andra djurfrågor inte anses vara lika viktiga. Denna konflikt mellan vissa av människors rättigheter och djurs rättigheter finns, och är en central del i djurrättsbudskapet. I vårt utåtriktade arbete borde vi inte undvika dessa konflikter, utan istället fokusera på djurs rätt att respekteras jämlikt. Även om det går emot människors intressen.

Henrik von Sydow: Djur ska inte ha mänskliga rättigheter