Olika begrepp för "djur"

Jag läste nyligen ett inlägg om uttrycket "ickemänskliga djur" och blev inspirerad att skriva lite om hur jag ser på hur vilket/vilka begrepp vi ska använda.

"Djur"
I dagens speciesistiska samhälle är uppdelningen mellan "människor" och "djur" väldigt stark. Det är just den tydliga uppdelningen och illusionen att "djur" och "människor" är helt väsensskilda som är grunden i vår djursyn. När folk pratar om "djur" tänker de inte på att människan är ett djur bland andra, utan de tänker enbart på andra djur än människor. Att använda begreppet "djur" då man menar de ickemänskliga djuren riskerar därför att återskapa synen på "djur" och "människor" och ska därför undvikas. Jag försöker att bara använda begreppet "djur" då jag menar alla djur, inklusive människor..

"Ickemänskliga djur"
Det är för att motverka synen på människor som ickedjur som många använder begreppet "ickemänskliga djur". Det betyder helt enkelt djur som inte är människor, och används på samma sätt som speciesister använder "djur". Begreppet är väldigt korrekt, och har en viktig funktion. Det kan däremot vara ett problem att det kan uppfattas som krångligt att använda (speciellt om man ska använda det många gånger i en text), om man har väldigt lite utrymme eller om man pratar med oerfarna personer. Jag tycker dock att det är värt att lägga ner energin eller utrymmet på detta, våra begrepp kan säga väldigt mycket om budskapet i sig själva.
Jag har hört funderingar om huruvida "ickemänskliga djur" kan fungera nedvärderande, eftersom de man benämner jämförs med, och inte inkluderas som, människor. Jag har själv inte upplevt det eller tänkt på det tidigare, men jag tror att det beror på vem som säger det eller hur. Om man ser på människor som finare än andra djur kan det ju fungera så, men det är ju just det vi ifrågasätter. Ett annat problem med begreppet är att "ickemänsklig" kan förväxlas med - eller associeras till - "omänsklig" (som för övrigt också är ett hemskt speciesistiskt begrepp).

"Andra djur"
Ett alternativt begrepp som jag använt ibland är "andra djur". Det är lätt att använda och har inte samma problem med associationer som "ickemänskliga djur". Jag tycker dock det har ett par problem som är viktiga att ta upp. Här pratar vi om att använda begreppet ”andra djur” i betydelsen ”andra djur än människor”. Det sista om vad de är andra än uttrycks inte alltid i meningen utan antas ligga i begreppet, vilket man ska vara försiktig med.
Eftersom människor också är djur kan jag lika gärna prata om människor som om grisar när jag pratar om ”andra djur”. Om man antar att ”andra djur” betyder andra djur än människor är man tillbaks vid samma problem som användandet av ”djur”. Om man ska använda det måste det framgå att vilka djuren är andra än, det kan vara andra djur än människor eller andra djur än jag osv.

”Ickemänniskor”
Ett sista begrepp som jag börjat använda på senare tid är kort och gott ”ickemänniskor”. Det är kort och koncist och lätt att använda, det är korrekt och såvitt jag kan komma på fritt från speciesistiska värderingar. Dessutom tycker jag det är bra att det har samma form som ”människor”, det låter mer som en grupp subjekt än en homogen massa (som ju ”djur” ofta ses som).

Slutsatser
Jag tycker det är bra att använda begreppet ”djur” när man pratar om alla djur, speciellt i situationer då folk är vana vid att det bara är människor (som t ex ”djur har rättigheter”). När jag pratar om andra djur än människor använder jag oftast ickemänniskor men varierar mig med ickemänskliga djur, och då jag jämför ickemänskliga djur med mänskliga använder jag oftast ”andra djur”.

Vad tycker du?

Kortare texter

Jag har fått klagomål om att jag skriver lite för långt, och att det inte inspirerar folk att läsa och debattera. Jag ska försöka att hålla mina texter så korta som möjligt i fortsättningen.

Viktigt med fördjupning
Texten jag la ut i förrgår om pälsfrågan är troligtvis den längsta jag skrivit på den här sidan. Att ifrågasätta sättet som djurrättsrörelsen ser på en av sina huvudfrågor (päls) kan inte göras på bara några meningar om folk ska ha möjlighet att förstå. Att undvika djupare resonemang tror jag leder till att man missar hur komplex djurrättsfrågan och dess strategier är. Genom att vara alltför kort främjar man resonemang där det enbart är det direkt synliga, som till exempel hur många butiker som slutat med nåt eller vilka lagar man lobbat fram, och missar därmed saker som kan vara betydligt viktigare för våra resultat.

Jag kommer även i fortsättningen försöka resonera och fördjupa tankarna kring speciesismen, djurrätten och rörelsens strategier, men jag ska tänka på att inte skriva onödigt långt.

"Kött som alternativ"

Per-Anders Svärd skrev idag på sin blogg om att DN haft ett vegetariskt recept som avslutades med en alternativ version för de som äter kött. Vanligtvis brukar det ju vara tvärtom, att det är vi vegetarianer som äter en "alternativ" kost. Han har skrivit en väldigt bra analys av hur det som benämns som "alternativt" ses som sämra än det "normala" (i det här fallet köttätandet). Läs den här.

"Massor av restauranger lyfter numera fram att de har 'vegetariska alternativ'. Vilket förstås är finfint, så att några hundra tusen av oss svenskar som inte vill göra våra magar till kyrkogårdar slipper gå hungriga på stan! Men vad är det restaurangerna säger om vi börjar värdera orden? Jo, följande: 'Här har vi den riktiga maten - men vi kan också ordna alternativ för er som inte vill ha den riktiga maten.'"

Animal Liberation – Cow Liberation

Ett vanligt motiv för djurrättsliga knappar, banderoller eller kläder är texten ”Animal Liberation – Human Liberation” och en bild av en tass och knuten näve. Jag skulle säga att denna slogan är speciesistisk och att vi borde vara försiktiga med användandet av den. Speciesismen är tyvärr något som är svårt att frigöra sig ifrån, även för oss djurrättsaktivister. Jag tror det är viktigt att försöka se när man agerar speciesistiskt och försöka ändra på det.

Denna slogan är ett exempel på det jag nämnde i förra inlägget. Den kan tolkas som att de andra djurens frigörelse kommer leda till människans frigörelse. Genom att säga att människan tjänar på djurs frigörelse, och att man därför ska respektera djur bevarar man synen att människors intressen är viktigast. Med en annan tolkning kan den förstås som att människans frigörelse är lika viktig som andra djurs frigörelse. Det man syftar på med ”Animal Liberation”, alltså de ickemänskliga djurens frigörelse, är i mina ögon mycket viktigare än människors frigörelse av den enkla anledningen att de andra djuren är så många fler och ofta lider betydligt mer.

Men framförallt bidrar den till idén om att människor inte är djur. Vårt samhälle lär oss att dra en skiljelinje mellan oss själva och andra djur, där vi intalar oss själva att arten Homo Sapiens inte är ett djur. Vi använder sedan denna skiljelinje som en ursäkt för att förklara ett samhälle där människor tas hänsyn till, medan andra djur ses som lägre stående. Vi tenderar också att se på det mänskliga som nåt positivt, medan det ”djuriska” är negativt. Jag tror att det är viktigt att vi försöker motverka iden om att människan inte är ett djur, bland annat genom att undvika den här sortens banners och t ex genom att prata om ”andra djur” istället för bara ”djur”.

Att skriva ”Animal Liberation – Human Liberation” är ungefär lika logiskt som att skriva ”Animal Liberation – Cow Liberation”. Människans rättigheter och kossans rättigheter ingår alla i djurs rättigheter. Genom att separera människors rättigheter från andra djurs sänder man ut signalen att människors rättigheter förtjänar speciell hänsyn, vilket det för en antispeciesist inte finns någon anledning att göra.

Människans språkförmåga inte unik

Jag läste i tidningen i morse att amerikanske forskare har upptäckt att människan inte är det enda djur som förstår grammatik. Även starar har förmågan att förstå olika ”ord” beroende på hur de kombineras i ”meningar”. Psykologen Timothy Gentner och hans forskarlag vid University of California har tränat elva starar i att förstå skillnaden i olika sätt att kombinera stararnas naturliga läten. Studien publiceras idag i tidskriften ”Nature”.

Stararna ska efter ett tag ha blivit väldigt bra på att förstå olika sätt att bygga upp ”meningar”, och kunde även förstå mycket långa strofer. Forskarna tror inte att detta är speciellt för starar och människor, utan misstänker att många andra djur även har en grammatisk förmåga. Forskarna tror inte det finns en klar gräns mellan människors och andra djurs språkförmåga, utan skriver att:

”sannolikt är [det] klokare att betrakta artskillnaderna som kvantitativa snarare än kvalitativa”.

En av de förklaringar till varför människan ska var berättigad till speciellt hänsyn är att vi har ett språk. Men det är ju nu uppenbart att en stare har högre språkförmåga än ett litet barn, och då finns det ingen grund för att bry sig mer om människor på grund av språket. Men sen är ju såklart språkförmågan lika irrelevant som förut när det gäller frågan hur mycket hänsyn vi ska ta till en individ. Man måste inte kunna grammatik för att ha känslor och intressen, stararna led lika mycket av att plågas redan innan vi visste detta och de är fortfarande lika intresserade av att leva.

En annan väldigt intressant sak var hur tidningsartikeln inleddes, efter en kort ingress skrev Roland Johansson/TT:

”Det är inte första gången som vår självbild får sig en törn av det här slaget. Nästan allt det vi en gång trodde var unikt för oss människor – redskap, kultur, mimik – har med tiden hittats hos andra djurarter.
Hela tiden har dock vår språkförmåga funnits kvar som en trygg, säker och ointaglig bastion.”

Det är för mig uppenbart hur de flesta försöker hitta skillnader mellan människor och andra djur som kan berättiga vårt utnyttjande av andra djur. När ska folk fatta att människan inte är så väldans unik? Vi har en del speciella egenskaper, men i grunden är vi ett djur bland andra med samma intresse av att leva och må bra.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta artikeln på nätet, utan bara i pappersversionen. Om någon stöter på artikeln (eller någon annan artikel i ämnet) får man gärna skicka länken till mig eller posta den som en kommentar.