Analys av "djurrättsflygblad"
Ett nöje jag har är att försöka analysera djurrättsmaterial för att förstå hur allmänheten reagerar på det. Ett skräckexempel på ett djurrättsflygblad som jag tror i stort upprätthåller allmänhetens syn på djur är Djurens Rätts kycklingflygblad. Framsidan har en bild på en Belgian Blue och en liten kyckling, och rubriken ”Vad finns det för likhet?”.
Belgian Blue är ju en koras som avlats för att få extremt mycket muskler, och är förbjuden i Sverige av djurskyddsskäl. I den korta texten jämförs kycklingarna med Belgian Blue på grund av den intensiva kycklingaveln. Resten av texten handlar också den enbart om hur kycklingar föds upp och hur de dödas, dekorerat med lite skadestatistik och fakta om hur många de är per kvadratmeter. Flygbladet tar inte någonstans upp att vi kanske inte har rätt att utnyttja andra djur, eller att djurs intressen betyder lika mycket som människors.
En del av flygbladet innehåller elva frågor som det är tänkt att läsaren svara på och skicka till jordbruksministern. Frågorna handlar alla om sättet kycklingar utsätts på, man ska svara ja eller nej på frågan om just det sättet är ok. Högst upp står det ”Tycker du…” som en början på alla frågorna. Här är några exempel:
”…att man genom avel ska manipulera fram snabbväxande kycklingar som får benfel och sjukdomar?”
”…att miljoner kycklingar varje år ska bryta vingar och ben eller krossas när de samlas ihop för att skickas till slakt?”
”…att fåglarna ska hängas upp och ned i fötterna på ett löpande band i slakterierna?”
De viktiga frågorna, som ”…att det är rätt att döda andra djur för en onödig produkt?” eller ”…att andra djurs intressen är lika viktiga som våra?” finns inte med. Istället uppmuntras läsaren att fokusera på sättet djur utnyttjas på, och kan då lätt fortsätta konsumera djurprodukter genom att intala sig att djuren har det bra, eller att de är snälla genom att köpa ekoägg och skicka protestbrev till politiker. Genom att ställa de här frågorna säger man att det är det här som är problemet, inte det faktum att djur utnyttjas. Man säger att djurutnyttjandet skulle vara ok om kycklingarna inte växte så snabbt, fångades in lite skonsammare så att de inte bröt benen och slaktades ståendes.
På baksidan finns det en liten ruta med saker läsaren kan göra, först står att man ska skicka in protestkortet till jordbruksministern. Sedan finns det en kort mening om att man ska välja vegetarisk mat istället. Det stycket är, förutom namnet ”Djurens Rätt” den enda indikation man får om att det är ett djurrättsflygblad man håller i handen. Resten av flygbladet består till stor del av presentation av Djurens Rätt och ett inbetalningskort för medlemskap och donationer.
Den stora exponeringen av protestkortet och vädjandena om donationer tror jag sänder ut budskapet att det allmänheten framförallt ska göra är att ge pengar till organisationer eller klaga till politiker så att de tar hand om problemen åt en. Den lilla meningen om att man ska bli vegetarian smiter lätt förbi, och flygbladet får lätt därför en passiviserande effekt snarare än en förändrande. Folk måste lära sig att inte förlita sig på att organisationer och politiker fixar livet åt djuren, utan att de själva kan göra den största skillnaden genom att sluta konsumera djur.
