Olika begrepp för "djur"
Jag läste nyligen ett inlägg om uttrycket "ickemänskliga djur" och blev inspirerad att skriva lite om hur jag ser på hur vilket/vilka begrepp vi ska använda.
"Djur"
I dagens speciesistiska samhälle är uppdelningen mellan "människor" och "djur" väldigt stark. Det är just den tydliga uppdelningen och illusionen att "djur" och "människor" är helt väsensskilda som är grunden i vår djursyn. När folk pratar om "djur" tänker de inte på att människan är ett djur bland andra, utan de tänker enbart på andra djur än människor. Att använda begreppet "djur" då man menar de ickemänskliga djuren riskerar därför att återskapa synen på "djur" och "människor" och ska därför undvikas. Jag försöker att bara använda begreppet "djur" då jag menar alla djur, inklusive människor..
"Ickemänskliga djur"
Det är för att motverka synen på människor som ickedjur som många använder begreppet "ickemänskliga djur". Det betyder helt enkelt djur som inte är människor, och används på samma sätt som speciesister använder "djur". Begreppet är väldigt korrekt, och har en viktig funktion. Det kan däremot vara ett problem att det kan uppfattas som krångligt att använda (speciellt om man ska använda det många gånger i en text), om man har väldigt lite utrymme eller om man pratar med oerfarna personer. Jag tycker dock att det är värt att lägga ner energin eller utrymmet på detta, våra begrepp kan säga väldigt mycket om budskapet i sig själva.
Jag har hört funderingar om huruvida "ickemänskliga djur" kan fungera nedvärderande, eftersom de man benämner jämförs med, och inte inkluderas som, människor. Jag har själv inte upplevt det eller tänkt på det tidigare, men jag tror att det beror på vem som säger det eller hur. Om man ser på människor som finare än andra djur kan det ju fungera så, men det är ju just det vi ifrågasätter. Ett annat problem med begreppet är att "ickemänsklig" kan förväxlas med - eller associeras till - "omänsklig" (som för övrigt också är ett hemskt speciesistiskt begrepp).
"Andra djur"
Ett alternativt begrepp som jag använt ibland är "andra djur". Det är lätt att använda och har inte samma problem med associationer som "ickemänskliga djur". Jag tycker dock det har ett par problem som är viktiga att ta upp. Här pratar vi om att använda begreppet ”andra djur” i betydelsen ”andra djur än människor”. Det sista om vad de är andra än uttrycks inte alltid i meningen utan antas ligga i begreppet, vilket man ska vara försiktig med.
Eftersom människor också är djur kan jag lika gärna prata om människor som om grisar när jag pratar om ”andra djur”. Om man antar att ”andra djur” betyder andra djur än människor är man tillbaks vid samma problem som användandet av ”djur”. Om man ska använda det måste det framgå att vilka djuren är andra än, det kan vara andra djur än människor eller andra djur än jag osv.
”Ickemänniskor”
Ett sista begrepp som jag börjat använda på senare tid är kort och gott ”ickemänniskor”. Det är kort och koncist och lätt att använda, det är korrekt och såvitt jag kan komma på fritt från speciesistiska värderingar. Dessutom tycker jag det är bra att det har samma form som ”människor”, det låter mer som en grupp subjekt än en homogen massa (som ju ”djur” ofta ses som).
Slutsatser
Jag tycker det är bra att använda begreppet ”djur” när man pratar om alla djur, speciellt i situationer då folk är vana vid att det bara är människor (som t ex ”djur har rättigheter”). När jag pratar om andra djur än människor använder jag oftast ickemänniskor men varierar mig med ickemänskliga djur, och då jag jämför ickemänskliga djur med mänskliga använder jag oftast ”andra djur”.
Vad tycker du?
5 kommentarer:
Erica funderade även om "ickemänskliga djur" kan fungera nedvärderande, eftersom de man benämner jämförs med, och inte inkluderas som, människor.
Begreppet är inte jämförande i sig självt. Det blir det eventuellt i en speciesistisk kontext när det tolkas. Man måste ju förutsätta att människan är mer värd för att det ska kunna bli nedvärderande. Detta problem lider samtliga förslag av och det är därför inte så intressant att ta hänsyn till det.
Att termen är krånglig är väl mer en lingvistisk smaksak. Ska man med samma resonemang börja sluta använda andra långa ord också eller förkorta allt så mycket som möjligt? I seriösare sammanhang brukar man inte ha den linjen även om det kanske är praxis hos folk på nätet och den sk. blogosfären.
såvitt jag kan komma på fritt från speciesistiska värderingar.
Det är de övriga också, ända tills en speciest omtolkar dem. Jmf. ickevit för en rasist med ditt ickemänniska för en speciesist. Vad skulle inte vara speciesistiskt med ditt förslag, i speciesistens öron?
Detta visar i min mening kanske det viktigaste i din diskuss, att du inte kan ge en mottagare en idé den inte står för enbart genom att omsorgsfullt välja ord. Man kan nå den olika väl beroende på språket, och ordvalen avslöjar kanske något om dig som sändare också, men det är personen man kommunicerar med som har tolkningsföreträdet hur man än vrider och vänder på det.
Problemet med alla varianter som inte anspelar på den befintliga innebörden av ordet djur är det uppenbara att ordet djur inte tas itu med. Det är (ett dåligt exempel men ändå) som att själv tala om prostituerade och att låtsas om att människor som kallar dem för horor inte har en viss syn på dem.
Det jag börjar göra allt mer, och som kanske delvis löser en del av problemen som tagits upp av oss, är att inte göra distinktionen mellan oss som art och de övriga arterna ö.h.t.
Den distinktionen behövs oftast inte om man är djurrättare. Talar man om en etiskt relevant art talar man samtidigt om alla andra om man nu talar etik d.v.s. Det fungerar därför bra att istället för "djuren" säga "alla vi djur" eller "vi och alla andra djur". Talar man om hur "djur" kränks är det inget problem eftersom det finns gott om dokumentation över hur även människodjuret kränks och det inte finns anledning att behandla den kränkningen som mindre intressant i diskussionen.
Genom det sättet att närma sig det hela kommer man även råda bot på ett låtsasproblem som djurrätten varit drabbad av - den där djurrätten ses som förringande av det mänskliga värdet. Det är därför löjeväckande att tala om människorätt eftersom den är speciesistisk och man, enligt all logik, bör arbeta med t.ex. hemlösa människor i djurrättens namn eller med rasism och sexism på likartat sett eftersom resp. frigörelse följer från djurrätten (en enda ide, minst tre former).
Eyerouge:
Nej, det stämmer att ickemänniskor inte är det enda icke-speciesistiska ordet, det menade jag inte heller.. Det enda begreppet som jag ser som speciesistisk i det här fallet är användandet av "djur" när man bara menar ickemänskliga djur..
Jag tror att jag i stort håller med dig om resten av kommentaren också. Mottagarens tolkning är det avgörande, men vi kan påverka den tolkningen, bland annat genom att använda prefixet ickemänskliga/andra eller byta ut ordet djur mot ickemänniska. Eftersom det inte är nåt som vanligtvis används av speciesister leder det förhoppningsvis till att de funderar över ordens användande och betydelse ibland, och det kan därmed fungera förstärkande om budskapet är det rätta..
Jag har inte hunnit skriva nån kommentar på ditt inlägg tidigare, men har funderat mycket över vad du skrev.
Tänkte bara säga att om du inte redan märkt det så har jag börjat använda mig en del av "ickemänniskor". Det är ett jättbra ord, och jag försöker bara vänja mig vid att använda det!
Något bra, enkelt ord för ickemänbniskor borde inte behövas. I så fall skulle vi också behöva ett ord för ickekatter och ickeråttor.
Vad man än använder för ord för att skilja oss människor från all andra arter kommer vara speciesistiskt.
Johan:
Jo, jag har också funderat på om man ska tänka så. Men jag ser två skäl till att ändå använda ett speciellt ord för gruppen andra djur än människor, dels det praktiska skälet att vi i ett speciesistisk samhälle är tvungna att prata om alla andra djur som en grupp och dels ett skäl om att ett sådant begrepp skulle vara relevant även i ett antispeciesistiskt samhälle.
I dagens samhälle är det uppenbart att de djur som inte är människor kollektivt diskrimineras, för att kunna prata om denna diskriminering utan att vara alltför omständiga måste vi kunna prata om dessa som en grupp med ett någorlunda enkelt och kort begrepp. Vi har då att välja mellan att använda "djur" i den betydelsen som speciesister vanligtvis använder, alltså djur exkl. människor, eller så får vi skapa ett annat begrepp som stämmer bättre överens med vår uppfattning.
Men även i ett antispeciesistiskt samhälle skulle jag se viss relevans för ett sådant begrepp. Man ska inte glömma att vi människor ändå är rätt speciella djur med vår kultur och våra kommunikationsmöjligheter (och med det menar jag inte att andra djur inte kan vara speciella på sitt sätt). Eftersom vi också är subjektiva varelser och ser saker ur vårt perspektiv ser jag ett behov av att ett sådant begrepp. En lämplig liknelse kan kanske vara begreppet "utlänning", det är ett subjektivt begrepp för de som inte tillhör samma grupp som en själv och jag tycker att det i vissa sammanhang är relevant och det behöver heller inte vara nedvärderande. Jämför meningarna "Jag tycker om att umgås med utlänningar för att jag får en inblick i andra kulturer" och "Jag tycker om att umgås med ickemänniskor för att de har helt andra beteendemönster", båda skulle kunna användas i ett antispeciesistiskt och antirasistiskt samhälle utan att jag skulle se något fel i det..
Och i den mån vi ser en relevans i att prata om ickeråttor tycker jag att vi borde använda det eller liknande termer. Däremot tror jag att vi behöver det mer sällan (just på grund av vår subjektivitet) och jag tror därför de inte kommer användas lika mycket. Däremot tycker jag att ickemänniskor är ett bra begrepp eftersom det just ger ett mönster och därmed en möjlighet att överföra det på andra djurarter. Den som är van vid ickemänniskor förstår nog direkt vad ickeråttor betyder..
Skicka en kommentar