Bloggen, Djurens Rätt och 5,080 dollar

Jag hade lite problem med min besöksräknare efter att jag gjort om bloggen till "nya blogger", och det dröjde rätt länge innan jag fick energi att fixa igång den igen. Jag har därför två månaders lucka i besöksstatistiken. Nu har det fungerat i tio dagar och jag har redan haft lika många besökare som jag vanligtvis har haft en hel månad det senaste året (ca 400 besök och 600 sidvisningar). Mitt besökarantal har alltså antingen gått upp igen (det var som högst de första månaderna då jag skrev väldigt regelbundet, men sjönk sen till ovanstående nivå där det låg relativt konstant), eller så har det bara varit tillfälligt på grund av mina skriverier om riksstämman. Det märks väl hursomhelst den kommande veckan om den höga nivån håller i sig.

Att mitt besökarantal påverkas av Djurens Rätt känns rätt uppenbart, speciellt då jag tittar på den senaste veckans statistik. Som ni kan se på grafen nedan Har jag haft 30-40 besökare större delen av veckan, dock med en tydlig nedgång under helgen. Det är inte ett mönster jag känner igen, utan den enda slutsatsen jag kan dra är att en någorlunda stor del av mina läsare är aktiva i Djurens Rätt som inte hade tillgång till internet under helgen (med viss möjlighet att de är centerungdomar eller miljöpartister eller tillhör någon annan förening som hade stämma/kongress/whatever under långhelgen).


En annan trivial, men något intressant, upptäckt jag gjort är en tjänst som värderar olika bloggar baserat på hur de länkas till och vad det kan ge i pengar. Jag testade med min sida och tydligen ska antispeciesism.blogspot.com vara värd 5 080 dollar och 86 cent. Om någon vet hur jag kan inkassera de pengarna är det bara att säga till, eller vill du kanske köpa den? Om du är snabb kan du få den för $4,999...

Jag roade mig också med att testa lite andra djurrättsrelaterade bloggar. Det verkar som man borde bli engelsktalande professor, hahlvkändis eller kanske väldigt matintresserad för att tjäna de stora pengarna:
garyfrancione.blogspot.com $44,598.66 (Gary Francione, juridikproffessor och djurrättsförfattare)
veganvrak.blogspot.com $21,452.52 (Matblogg av en Sara)
vegankrubb.se $18,065.28 (Matblogg av en Björn)
nordicdervish.wordpress.com $15,807.12 (Nima Daryamadj, schysst kolumnist)
antispeciesism.blogspot.com $5,080.86 (den här borde ni känna till)
djuretik.nu $564,54 (Jonas Norberg)
djurensratt.blogspot.com $0.00 (Djurens Rätts personal)
jagarandreas.blogspot.com $0.00 (Andreas Månsson)

Djurskydd kan aldrig hota djurutnyttjandet

Aftonbladets matskribent Karin Ahlborg skriver idag en krönika som tydligt visar var djurskyddares prioriteringar ligger. Undertiteln lyder "Hönsen finns för en sak: de ska ätas", och ingressen lyder:

"Jag är för bra djuromsorg.
Absolut!
Men jag är också för bra matomsorg.
Och ibland går det inte ihop."

Krönikan handlar om ägg och den förhöjda risk för salmonella det innebär att låta höns gå utomhus. Och eftersom matomsorg enligt Ahlborg är viktigare än djuromsorg borde hönorna låsas in.

Onödigt lidande
Jag ser denna krönika som en ovanligt ärlig reflektion över hur djurskyddstanken fungerar; gärna trevliga liv för djuren, men bara om det inte står i vägen för våra intressen. När djurskyddare pratar om onödigt lidande är det också människans godtyckliga intressen som är mallen för det nödvändiga. Att det är onödigt att äta kött och därmed utsätta djur för lidande är inte ett godtagbart argument i djurskyddsvärlden, utan kycklingarnas extrema lidande ses som nödvändigt eftersom vi inte skulle kunna producera billigt kött utan det.

Det passar också ihop med den nya djurskyddslagen i Storbrittanien som enligt DN är "den mest omfattande på nästan 100 år" (det är för övrigt väldigt lustigt att de kallar den för djurrättslagstiftning, men det är kanske inte så konstigt). Om denna lagstiftning är så omfattande eller revolutionerande kan man ju tänka sig att de nämner nåt om livsmedelsindustrin. I artikeln nämns dock bara regler kring husdjur, något som inte hotar några gemensamma mänskliga intressen.

Jag tror följaktligen inte på att arbeta för djurskyddsreformer som ett sätt att sakta förbjuda djurutnyttjandet. Om jag har rätt är det inte möjligt att få igenom lagstiftning som hotar våra materiella intressen utan en djurrättslig övertygelse i samhället.

Svar om ekonomiska styrmedel

Malte Lindstam skrev idag ett gästinlägg här på bloggen om att arbeta för ekonomiska styrmedel som ska främja djuren genom att göra det billigare att äta vegetariskt än animalier. Inspirationen kommer från miljörörelsen som fokuserar mycket på att göra miljövänliga alternativ billigare. Jag tror att vi generellt inte ska arbeta för till exempel köttskatt (eller vad för sorts styrmedel man nu skulle kunna använda), i alla fall inte än på många år. Jag har framförallt tre orsaker till att vara skeptisk:

Är det verkligen pengarna som styr?
Jag tror att pengar inte styr vår konsumtion av animalier lika mycket som den styr hur miljövänliga vi är. När det gäller drivmedel för bilar fungerar de i stort sett lika bra för konsumenten, det är tillgängligheten och priset som avgör. När det gäller vegetarianism innebär det dock en reell förändring som påverkar mer än plånboken. Folk som är vana vid att äta animalisk är nog beredda att betala lite mer för sin köttbit än för ett vegetariskt alternativ, precis som många åker bil av bekvämlighet trots att cykeln eller kollektivtrafiken kan vara ett fullgott och billigare alternativ. Jag tror att det skulle göra väldigt liten skillnad.

Kan vi skapa några kraftfulla styrmedel?
Jag tror inte vi har säkert stora möjligheter att införa några ekonomiska styrmedel. Det finns ett samförstånd i samhället om att miljön måste skyddas, och det är möjligt för politikerna att införa miljöskyddande styrmedel till en viss gräns utan att förlora allmänhetens stöd. Det finns dock inte ett samförstånd om att vi inte ska utnyttja djur, så det skulle vara i stort sett omöjligt i dagens samhälle att försöka införa ekonomiska styrmedel som försöker få folk att äta mer vegetariskt för djurens skull.

För att ha någon möjlighet att lyckas skulle man därför tvingas fokusera helt på hälso- eller miljöargumenten för vegetarianism, och de har ju en rad negativa konsekvenser som jag har skrivit om tidigare. Dessutom skulle det inte bli styrmedel som generellt främjar vegetabilier framför animalier eftersom det inte alltid är nyttigare eller mer miljövänligt med vegetarisk mat (det beror ju på vad man äter och hur det framställts). Till exempel är det nog en stor risk att rött kött skulle anses värre än kyckling- och fiskkött, vilket skulle leda till ännu fler dödade och utnyttjade djur. Jag tror inte att vi har möjlighet att införa några ekonomiska styrmedel utan att använda argument som förstör för djuren på lång sikt.

Hur påverkar det på lång sikt?
Malte tog själv upp att ekonomin kan göra större skillnad på kort sikt, men inte komma lika långt i slutändan som om man fokuserar på att förändra folks attityder. Jag ser också en relativt stor skillnad mellan miljörörelsen och djurrättsrörelsen när det gäller hur långsiktig man bör vara. När det gäller djurförtrycket är det helt obegränsat, vi föder hela tiden upp nya djur att utnyttja och det kommer fortsätta så länge något utifrån får slut på det. När det gäller miljöförstörelsen är det dock inte ett obegränsat problem, om vi låter det fortsätta en viss tid kommer det ha gått så långt att vi inte kan göra nåt åt det. Miljörörelsen är därför tvungna att vara så pass kortsiktiga att de kan skydda det som skyddas kan, medan djurrättsrörelsen kan förvänta sig att djurutnyttjandet kommer fortsätta och vi måste därför ta lika stor hänsyn till de som lever nu som de som kommer leva om hundra år.

Jag är övetygad om att det krävs en attitydförändring för att komma åt djurförtrycket i längden. Det kan visserligen vara enklare att förändra sina attityder om man redan tagit några steg i rätt riktning på grund av andra orsaker, men i det här fallet tror jag att den positiva effekten skulle bli liten och vi skulle vara tvungna att använda argument som motsäger den attitydförändring vi eftersträvar.

Främja de vegetariska alternativen
Ett betydligt bättre och viktigare sätt att göra det enklare för folk att äta vegetariskt tror jag är att öka tillgängligheten för de vegetariska produkter som finna och uppmuntra framställandet av nya. Om det finns vegetariska produkter i de flesta butiker och man inte behöver anstränga sig för att äta vegetariskt kommer det nog göra väldigt stor skillnad. Det är därför väldigt bra att Djurens Rätt planerar att använda sitt sparkapital till att investera i företag som bidrar till ett bättre vegetariskt utbud. Som privatperson kan man också göra skillnad genom att fråga efter vegetariska produkter i olika butiker samt uppmuntra när de väl skaffar det genom att köpa dem.

Bör vi arbeta med ekonomiska styrmedel?

Snart börjar min kurs och jag kommer nog in i en vardag där bloggandet tar lite större del än vad det gjort den senaste tiden. Men jag låter ett gästinlägg inleda vad jag hoppas kan bli den nya säsongen. Den här gången är det Malte Lindstam som funderar över om vi skall inspireras av miljörörelsen och arbeta hårdare för ekonomiska styrmedel. Om du också vill bidra med ett gästinlägg får du gärna maila mig.

Bör vi arbeta med ekonomiska styrmedel?

Ett möjligt sätt att minska animaliekonsumtionen är att arbeta för ekonomiska styrmedel på livsmedel, t ex höga skatter på animalieprodukter och momsbefrielse av grönsaker och frukt.

Det finns en tydlig parallell till miljöfrågan, där miljörörelsen lägger väldigt mycket krut på ekonomiska styrmedel. Vad jag förstår är resonemanget att det är betydligt enklare att få folk, företag och myndigheter att bete sig miljövänligt om det gynnar dem ekonomiskt jämfört med att förändra deras attityder. Jag tänker att strategin har varit lyckad genom att en stor miljövinst har nåtts genom att många lever mer miljövänligt p g a styrmedlena.

Den fara jag främst ser är att när attitydförändring nedprioriteras till förmån för kamp för ekonomiska styrmedel kan miljörörelsen inte nå det viktiga målet att folk lever miljövänligare även då det inte gynnar dem själva. Möjligen kan det betyda att folk lever mer miljövänligt på kort sikt p g a denna strategi men inte lika miljövänligt på lång sikt som de hade gjort om attitydförändring hade prioriterats.

Det kan ju dock vara så att ekonomiska styrmedel är ett effektivt sätt att förändra attityder också. Om någon t ex köper en etanolbil p g a ekonomin kanske den tar till sig miljöargument på ett annat sätt i fortsättningen.

Jag funderar på om ekonomiska styrmedel kan vara en del i en antispeciesistisk djurrättsstrategi? Spontant tänker jag mig en viktig skillnad mot miljöfrågan; att ge upp kött/animaliekonsumtion upplevs som en större uppoffring av de flesta än att leva miljövänligt. Det tänker jag i så fall är en anledning att vara skeptiskt till kamp för ekonomiska styrmedel i djurrättssyfte eftersom det om det upplevs som en större uppoffring krävs ett djupare politiskt/etiskt ställningstagande.

Hur tänker ni?

Malte Lindstam