20 september 2007

Antal djur som dödas i fiskeindustrin

I statistiken från slakt av landlevande djur redovisas det vanligtvis väldigt bra hur många individer som utsatts, när det gäller fiskeindustrin är det dock annorlunda; där mäts allt i ton. Vi som intresserar oss för fiskar som kännande personer och inte som handelsprodukter vill ju dock gärna veta hur många individer det handlar om. Att veta att förra årets fångst av torskar vägde 13246 ton är lika intressant för en djurrättare som att veta hur många ton människor som dödats av en viss diktaturregim är för människorättare.

Jag skrev till Fiskeriverket i november 2005 och frågade om antalet fiskar som fångas i Sverige, och de svarade med en uträkning baserat på sin statistik över fångsternas vikt och en uppskattning av vad olika arter i genomsnitt vägde. Jag fick då en siffra på över fem miljarder sillar, skarpsillar och torskar. Denna siffra har sedan använts av djurrättsrörelsen (bl a av Djurens Rätt) som ett riktmärke på hur enormt omfattande fiskets dödande är.

Jag fick en fråga från en djurrättskollega om dessa siffror idag, vilket ledde till att jag nyfiket letade reda på lite nya siffror. Jag har därför sammanställt nedanstående tabell.

Siffrorna bygger på uppskattningar från min källa på Fiskeriverket, och jag vet inte hur säkra de är. Jag har också lagt till fyra arter så att tabellen innehåller de sju arter med högst fångstmängd i vikt. De uppskattningar jag själv gjort är högst spekulativa och ska därför tas med stor försiktighet.

Stor ökning av antalet dödade?
Om man använder 2006 års fångststatistik tillsammans med uppskattningarna från Fiskeriverket fördes totalt 6,2 miljarder sillar/strömmingar, skarpsillar och torskar iland i Sverige. Detta är en ökning med 1.1 miljarder individer (eller 22%) jämfört med 2004.

Om man räknar med de arter jag lagt till (där resultaten är än mer osäkra) landar dödssiffran på 10 miljarder...

Svensk fiskestatistik 2006 (obs, väldigt osäkra siffror, läs kommentarerna)






















ArtTotal vikt som "landats"*Upskattad vikt per individAntal individer (miljoner)

torskar
132461**13

sillar/strömmingar
1033230,1**1 033

skarpsillar
1027480,02**5 137



6 184

tobisar
327670,02***1 638

sardiner
418940,02***2 095

makrillar
33860,5***7

nordhavsräkor
23940,02***120



10 043
Källor:
* Saltjöfiskets fångster under 2006. Definitiva uppgifter (Tabell 1), SCB/Fiskeriverket
** Uppskattning gjord i personligt brev från Fiskeriverket, Nov 2005.
*** Uppskattning gjord av mig med vägledning utifrån jämförelse med vikt och storlek på de tre första arterna.

Kommentarer om statistiken:
Dessa siffror (rörande arternas medelvikt) är väldigt spekulativa, jag har ingen aning om hur korrekta de är. Den riktiga dödssiffran kan därför vara hälften så stor likaväll som det kan vara dubbelt så många som dödas. Jag tror dock det kan ge en viss fingervisning om omfattningen.

Fångststatistiken innefattar bara yrkesmässigt fiske i saltvatten. Fiske i sötvatten, fiskuppfödning eller fritidsfiske ingår inte.

Önskelista
Om du äter fiskar och/eller andra vattenlevande djur idag hoppas jag självklart att du slutar med det. Fisket är en av Sveriges största dödsmaskiner, och det finns ingen anledning att tro att fiskar skulle ha mindre känslor än andra ryggradsdjur (och skaldjur har troligtvis även de möjlighet att ha känslor). Men jag gissar att de flesta som läser det här redan känner till sådan information och inte är delaktiga i fiskarnas utnyttjande... :)

Jag skulle också önska mig tydligare och säkrare statistik över fiskets omfattning räknat i individer. Man kan ju alltid hoppas att Fiskeriverket börjar producera det, men det är kanske inte så troligt. så därför hoppas jag att vi kanske kan utreda det hela lite mer själva. Jag är själv inte så insatt i fiskeindustrin, och har inte särskilt bra överblick över fiskestatistiken heller. Kan man hitta en pålitlig källa för (iaf nästan) alla arters medelvikt vid fångst? Är det inte sådant som Fiskeriverket undersöker i sina provfiskningar? Finns det statistik över hur mycket av fisken som tas iland (och bokförs) och hur mycket (hur många) som kastas överbord eftersom det inte är den önskade fångsten osv? Om nån har koll eller vill hjälpa till att leta lite får man gärna höra av sig..

3 kommentarer:

Unknown sa...

Hej!

Bra jobbat. Jag länkar bums!

Anonym sa...

Hej Alvin!
På uppfodran av Bea har jag læst ditt inlægg om fiskarna, intressant! Jag pluggar på fiskehelseprogrammet i Tromsø før tillfællet och ær lite insatt in æmnet ur en biologisk synvinkel...

Ang dina siffror visar de egentligen bara en liten del av de faktiska dødsorsakerna/talen. Den fisken som inom yrkesfisket tas iland och registreras (i vikt eftersom det ær det lættaste måttet, ingen kan/vill stå och rækna ett antal hundra tusen fiskar)ær den som "landas". Du har skrivit ned landningstalen før sju arter i saltvattensfiske - utøver det har du alla andra arter, allt fiske i søtvatten, all odlad fisk før matproduktion, all fisk/skaldjur som tas iland fast ej registreras (sk svartfiske, som ær betydande men man ej vet exakt hur stort det ær), fritids-/husbehovsfiske samt framførallt yrkesfiskets sk discard, dvs fisk som tas upp i båten men som av regelmæssiga skæl ("fel" art pga redan fulla kvoter, før liten storlek, fisk som "ser dålig ut" pga parasiter eller sjukdomar etc) slængs tillbaka i sjøn. Om fisken ej hinner dø på båten, får de ofta skador eller blir mycket stressade vilket indirekt kan leda till død. fisk ræknas också som det djurslag man utfør mest djurførsøk på, pga att numera ræknas Fiskeriverkets (årliga) provtrålningar før att sætta fisk-kvoter in.

Att ange mængden fisk i vikt beror nog mest på att det ær mer lættadministrerat map de stora mængderna och handeln. All landad fisk i Sverige går till en fiskauktion før vidaredistribuering, och priset sætts dær per kg efter kvalité. Tror ingen skulle føredra att stå och sælja fisk i antal.

Ang. medelvikten du efterlyser så finns de...men de varierar inom art efter plats, tid, hur gammal fisken ær etc. Længd och vikt ær standardmætningar vid provfisken, så infot finns, men med variation. Du kan aldrig få en "sann" medelvikt før en art som gæller øverallt. Generellt kan man væl sæga att ju større fisken ær desto større blir variationen i medelvikt. Tobisens medelvikt kanske diffar i tiotal gram, medans torskens medelvikt ( i alla fall øver tid) diffar i tiotal kg. Kan tænka mig att då man pratar om fiske efter større fiskar/val eller mer sællsynta arter kan man prata om antal individer, eftersom talen totalt då ær mycket mycket lægre. Har hørt vid ett tillfælle att man pratar om vild-lax i antal. Titta på www.fiskeriverket.se under Statistik och databaser så finner du kanske vikter nedtecknade.

Allt ovanstående ær viktigt att beakta om du sjælv vill ha troværdiga siffror øver antal individer som dør inom fiskidustrin och se tendenser. Mønstret att antal værdesiffror minskar (dvs blir mer osækra)ju større tal det handlar om, finns ju faktist æven før dødstal ifrån en diktaturregim som du skrev om i børjan.

Den størsta mængden landad fisk går till foder-produktion. Om man dærfør væljer att inte æta køtt inkl. fågel/mjølkprodukter/ægg så minskas fiske-trycket. Icke att førglømma ær all husdjursmat till hund och katt samt naturlækemedel (fiskleverolja fræmst). Jag tycker personligen inte att det ær fel att æta fisk, men man ska absolut tænka på vilka arter man kækar (se http://www.artdata.slu.se/rodlista/index.cfm).

Jag undrar lite øver det hær påståendet att fiskar och skaldjur ær "kænnande personer"...det ær något som jag tror inte någon kan bekræfta eller dementera, men några reflexioner ifrån en biolog:
- I grund och botten tænker jag att begreppet kænslor (och æven person)ær myntat av oss mænniskor. Det ær vårt sætt att tolka och "kænna" en massa - och inte nødvændigtvis andra djur - och jag tror vi lætt applicerar det på många djur runtomkring oss, framfør allt på dæggdjur. Jag ær t.ex. intresserad av undersøkningar av smærta hos fisk, och det har gjorts några få hittills. Det man vet ær att fisk har de "rætta" receptorerna och nervbanorna før smærtregistrering, men man kan inte sæga att fisk UPPLEVER och tolkar smærta och lider utav det på samma sætt som mænniskor. Att smærta inte bara ær en rent fysisk upplevelse eller vad man ska kalla det, utan att mycket psykologi (førvæntningar, inlærda beteenden mm) kommer in i HUR ONT det gør. Syns æven på oss mænniskor i viss grad, då olika folk upplever och kan hantera olika mycket smærta. I det tolkandet tror jag mænniskor och ex fiskar skiljer sig (olika hjærnor). Obs att jag inte påstår att fiskar inte kænner nån smærta och att man dærmed kan gøra vad som helst, utan bara påpekar skilnader. Andra processer som att fiskar blir stressade, handlar fræmst om att adrenalin pumpar runt i deras blod och ger dem en kroppslig reaktion så att det ska bli lite fart på dem, inte att det "blir stressigt" eller att de "kænner sig stressade" som vi kanske uttrycker och kænner det.
- Efter den ekologin jag har studerat hittills vill jag påstå att påståendet "Att æta eller ætas" gæller rætt generellt ute i naturen. Alla djur gør det (æter andra eller blir ætna av andra)och jag har mycket svårt att tænka mig att predatorfisk som en "kænnande person" skulle fortsætta kæka andra och æven sina egna eftersom kannibalism ær rætt utbrett om de kænde och tænkte en massa som vi tænker att de gør. I sådana fall har de då ingen moral i kroppen... Vid val av partner reagerar fiskar mer på vem som har rødast buk, kan gøra bæsta boet, gapa størst och inte vem de kænner mest før... Vid val av føda reagerar fisk mer på de rætta færgteckningarna som påminner om rætt kæk, æn vad som ær godast, "snællast" eller mest etiskt att æta.

Jag tycker dock att det ær roligt att se att någon tænker på fiskens hælsa och vælmående och reagerar på de fantastiska mængder fisk som dør till føljd av foder- och matproduktion. Brukar fundera ibland øver hur fisk skulle bli behandlat om de exempelvis kunde skrika, var varmblodiga, hade mimik eller kunde gråta...kanske inte fisket hade varit så stort då...

Anonym sa...

Hej Alvin!
Toppen att du uppmärksammar fiskarna. Har du läst Isabella Lövins bok "Tyst hav - jakten på den sista matfisken"? Den saknar individperspektiv men ger mycket värdefull info om fiskeindustrin i övrigt! MVH Lina F.