12 juli 2006

Om djurrätt och mönstring

Det här är ett inlägg riktat till de läsare som inte redan är djurrättsaktivister, utan har kommit hit av någon annan anledning men vill veta lite mer om djurrätt och antispeciesism. Det var en artikel om mig igår på expressen.se på grund av att jag vägrade mönstra (läs den här) och det har därför kommit lite extra många nyfikna läsare hit.

Som ni kanske märkt är det här en blogg om djurförtrycket, och det är djurrättsaktivismen jag fokuserar på nu. Och även om jag tycker att försvaret sköts på ett väldigt galet sätt är det ingenting mot alla de övergrepp som ständigt sker mot andra djur. Flera miljoner ickemänskliga djur dödas varje dag i Sverige för att bli mat, och det helt i onödan. Vi behöver inte äta djur för att leva och må bra, vi kan få i oss alla näringsämnen vi behöver ändå. Trots att vi inte behöver det föder vi upp eller fångar in, plågar och slutligen dödar ett oräkneligt antal kännande individer. Vad ger oss rätten att göra det?


Speciesism
Vår syn på djur bygger på att vi ser på dem som lägre stående varelser, några som vi människor kan använda för våra syften utan att på allvar ta hänsyn till. Vi har dragit upp en absolut gräns mellan människor och andra djur, och säger att det är fel att döda en människa men inte ett annat djur. Men vad är det som är så speciellt med oss människor? De argument som brukar komma upp för att förklara den här indelningen är bland annat att vi människor är intelligentare eller är medvetna om vår egen existens. Men spelar dessa egenskaper verkligen någon roll? Måste man kunna räkna matte och filosofera över livet för att må dåligt eller vilja fortsätta leva? Vad jag tycker är viktigt för om vi måste ta hänsyn till en varelse eller inte är om den har känslor eller inte. Om en individ kan må dåligt innebär det att det spelar roll för den individen hur den behandlas, och därför måste vi respektera det. Och om en individ kan må bra, då har den ett intresse av att fortsätta leva, och då innebär det en hemsk kränkning mot den personen att ta dess liv. Oavsett om det är en människa eller ett annat djur.

Om man ändå tycker att intelligensen, eller någon annan av de "unikt mänskliga" egenskaperna, är det som spelar roll innebär det fortfarande inte att man kan dra en klar gräns mellan människor och andra djur. Vad gör man då med de människor som inte är tillräckligt intelligenta? Ett nyfött spädbarn är säkert inte intelligentare än en vuxen gris, innebär det då att jag har samma rätt att döda ett spädbarn som en gris? Om man menar att intelligens, självmedvetenhet, språkförmåga eller någon annan liknande egenskap är avgörande för att man ska ha rättigheter, då innebär det att man utelämnar väldigt många människor.

Det finns helt enkelt ingen godtagbar förklaring till varför människor är individer med rättigheter medans andra djur inte ska vara det. Den syn som finns på djur idag bygger på diskriminering baserad på vilken art man tillhör. Att dela in individer enbart efter art och sedan behandla eller respektera dem olika kallas speciesism (efter engelskans species = art). Speciesismen liknar, och är like fel som andra former av diskriminering på grund av biologiska grupper som t ex rasism och sexism. Om det inte finns en rimlig förklaring till varför vi människor ska vara så speciella, och varför andra djurs intressen spelar mindre roll, då tycker jag inte att vi har rätt att utnyttja och döda dem.

Men djuren har det väl bra i Sverige?
Djurskydd bygger på att vi har rätt att utnyttja andra djur, men att det ska göras så skonsamt som möjligt. Men respekterar vi verkligen djurs intressen med ett gott djurskydd? Vill de bli utnyttjade skonsamt? Är de nöjda om de blir bedövade innan de dör? Om du sätter dig in i deras situation, skulle du acceptera att bli dödad förutsatt att du inte utsätts för lidande? Det vill i alla fall inte jag. Djurskyddet bygger på en speciesistisk tanke där människors intresse av vissa produkter är viktigare än djurs grundläggande intressen av att leva och må bra. Så länge det finns kvar kommer vi fortsätta begå övergepp mot djur eftersom det allra viktigaste faktiskt är att vi får vår laxfilé.

Vad kan jag göra för djuren?
Det viktigaste man kan göra för andra djur är att sluta äta dem. En genomsnittlig västerlänning äter upp flera tusen djur under sin livstid, så varje vegetarian gör en stor skillnad. Och det är inte särskilt svårt att bli vegetarian, det finns mängder av goda och nyttiga vegetabiliska rätter som du kan äta, och det kommer hela tiden nya färdigprodukter som gör livet enklare för oss vegetarianer.

Om du vill bidra med ännu mer kan du prata om djurrätt med människor du möter och försöka påverka dem, och självklart kan du engagera dig i en djurrättsorganisation för att kunna påverka ännu fler. Lycka till.

1 kommentar:

Anonym sa...

Härligt! Våga vägra värnplikt.
Jag tänker också vägra, men jag bor i Finland. Så det är lite värre.