Härlig läsning och osynliga konsekvenser

Jag hittade den här insändaren på VT.se:

De glömda fiskarna
Svar på Alvin Lindstams insändare "Vi behöver respektera fiskarna" i VT den 17 november.
Tack för att du finns Alvin Lindstam! Din artikel om att även sjöarnas och havens innevånare är individer med känslor och sinnen var en väckarklocka för mig och jag hoppas även för andra Västerviks-Tidningens läsare.
Denna fruktansvärda masslakt och djurplågeri, särskilt vid nät- och notfiske, där fiskar i tusental får ligga och sprattla sig till döds, kanske ibland i flera timmar innan dom kvävs till döds. Själv äter jag mycket sällan kött och fisk, kanske en gång i månaden. Men nu skall jag sluta med det, så att jag får frid i min själ. Hoppas att flera läsare följer mitt exempel. God jul utan lutfisk!

ERIK SÖDERLUND

Sånt här värmer att läsa. Jag blir såklart glad över att läsa att någon påverkats av något jag gjort, det inspirerar en att fortsätta. Det är också roligt eftersom det visar att insändare och annan form av aktivism där man inte är i kontakt med några djur utan kanske bara sitter framför en dator också kan påverka. Ofta luras det mänskliga psyket att tro att det vi gör inte får några konsekvenser om vi inte kan se konsekvenserna själva. Det är därför som så många kan äta djur trots att de aldrig skulle kunna döda någon själva, och det är också därför som det är betydligt mer lockande att frita djur eller kämpa för en djurskyddsreform än att informera om djurrätt och vegetarianism till allmänheten trots att det kan påverka minst lika mycket.. Det är viktigt att vi inte fastnar i den fällan och tror att de enda konsekvenserna är de vi själva kan se.
Här är för övrigt insändaren jag skickade in (med mycket cred till Malte, som spökskrev insändaren som jag redigerade innan jag skickade iväg):

Fiskar är inte mat
"Matfisken" kan vara borta ur haven om 40 år enligt en rapport som uppmärksammades stort i medierna 3/11. Det är givetvis inte bra och det är nåt som måste diskuteras.
Men debatten om fisket är väldigt anmärkningsvärd, eftersom den helt ignorera fiskarnas intressen som individer. Trots att fiskar har känslor, precis som hundar och andra djur, ser vi dem sällan som individer överhuvudtaget. Det förs aldrig någon diskussion om deras intresse att t ex inte utsättas för smärta genom att kvävas till döds i ett nät. När de dras upp i luften upplever de något liknande som om människor skulle ha dragits ner under vatten. Jag anser att vi måste börja respektera fiskarnas individuella intressen och därmed sluta döda och utnyttja dem. Vi behöver inte äta fiskar, vi kan välja vegetariskt!

Alvin Lindstam

PS. Lycka till med vegetarianismen Erik

Tidigare inlägg på samma tema:
Vet du vilken skillnad du gör?
Delmål, inspirerande eller vilseledande?