28 november 2006

Trakasserier flyttar på förtrycket

Som jag påpekat tidigare leder inte kampanjer som syftar till att trakassera bort djurförtrycket, som t ex SHAC, till att särskilt många djur räddas. Bland annat på grund av att djurrättsrörelsen inte kan komma åt alla företag i alla delar av världen. Om trakasserierna blir tillräckligt jobbiga för att ett företag ska överväga att lägga ner en anläggning kan de antingen få något annat företag att göra det åt dem eller själva starta en ny anläggning på en annan plats. The Bostom Globe publicerade artikeln "Outsourcing animal testing" på sin hemsida i lördags. Artikeln handlar om företag som flyttar sina djurförsöksavdelningar till Kina för att komma undan djurrättsaktivister:

Because animal rights groups make it difficult for drug companies to build or expand animal-testing laboratories in the United States, Europe, and India, Rice, chief executive of Bridge Pharmaceuticals Inc., is outsourcing the work to China, where scientists are cheap and plentiful and animal-rights activists are muffled by an authoritarian state.


Att företag flyttar eller outsourcar sin djurförsöksverksamhet ska inte ses som ett tecken på att djurrättsaktivister är framgångsrika i sina försök att sätta käppar i hjulet för djurförsöksindustrin, det ska snarare ses som ett tecken på att djurförsöksindustrin kan komma undan aktivisters våldsmetoder. Att trakassera anställda och andra med kopplingar till djurförsöksföretag är inte bara ett farligt spel med rörelsens rykte och möjlighet att nå ut med våra idéer. Det är dessutom ett slöseri med resurser, eftersom det inte räddar några djur utan bara flyttar problemet till en annan del av världen (så vida vi inte lyckas få total global makt eller arbetar mot en isolerad företeelse, men det är inte fallet i de flesta kampanjer jag känner till).

Läs även det tidigare inlägget om Kampanjer mot enskilda företag

OT: Jag hittade de här hemsidorna tidigare idag, jag tycker de är lite lustiga:
www.fisheralvin.com
www.alvinslaughter.com

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är dessutom ett slöseri med resurser, eftersom det inte räddar några djur utan bara flyttar problemet till en annan del av världen (så vida vi inte lyckas få total global makt

i. Att problemen flyttas är inte nödvändigtvis ett direkt resultat av ALF m.fl. I de flesta fallen är det snarare marknadsmässiga skäl som billigare arbetskraft och samma eller bättre kompetens som lockar. I en dokumentär på SVT för inte så längesedan konstaterade flertalet insatta att alla tjänster som inte kräver en direkt närvaro, så som t.ex. en frisörs eller sjuksköterskas, kan outsourcas utan problem. Bolagen hade m.a.o. flyttat förre eller senare i vilket fall som om de ämnar överleva på den underbara fria marknaden.

ii. Även om ALF m.fl. inte fanns hade bolagen flytta ut från ett "vegoland". Det spelar ingen roll om det är illegal verksamhet eller en stats lagar som står i vägen - bolagen rör sig i alla fall. Därför gäller din kritik även t.ex. det arbete som FDR driver mot minkfarmare ;)

iii. Ställer mig frågande till om man kan avfärda trakasseriernas påverkan. Du tar upp den inverkan det hela har på a) rörelsens rykte och b) att det är ett slöseri med resurser.

a) Att rörelsens rykte lider till följd av dem är vi överens om. Hur rörelsen hade sett ut om ALF-element inte hade funnits är emellertid svårt att spekulera kring: Hade folk lyssnat mer? Hade det verkligen spelat roll att rätt frågor äntligen fick belysas istället för krossade fönster osv? Det är en diskussion i sig själv som kanske inte är av så stor betydelse för det som kommer föreslås nu.

b) Ibland är det tyvärr lättare att göra folk medvetna om saker som händer långt ifrån än rakt under näsan på dem. Det låter kanske kontroversiellt till en början eftersom närhetsprincipen alltid är så omhuldad av folk. Tänker man efter inser man att den bara gäller icke-negativa saker, som att t.ex. hjälpa sig själv eller andra.

Relationen mellan distansen och hur den används för att bygga upp en kontrast hänger ihop med självbilden. Om man har en uppfattning av Sverige och det svenska samhället som gott i de flesta avseendena, och även sig själv som sådan, och också ser sig som en del av det svenska samhället, intar man lättare en försvarsposition mot dem som kritiserar det oavsett hur korrekt kritiken är. Det påminner om en psykologisk försvarsmekanism.

Därför är det min mening att det blir det lättare för medelsvensson att bli kritisk mot att de djurtestar i Kina om vi inte djurtestar här, än att få densamma att bli det internt om man djurtestar i Sverige.

Det jag tar upp är intressant i ljuset av att trakasserierna knappast lär upphöra. Om så, hur kan resten av rörelsen vända allt negativt som de för med sig till något positivt? Att bara klampa ner på dem är ett resursslöseri om något, för ALF försvinner inte p.g.a kritik, och ej heller har de tagit åt sig någon (inte konstigt med tanke på att det är privatpersoner och inte ett centralt organ).

Avser som sagt inte försöka rättfärdiga dem. Tror bara att det (och en hel del annat) bör tas in i beräkningarna innan man drar slutsatser om vilka effekterna av dem är.

Alvin Lindstam sa...

Eyerouge:
"i. Att problemen flyttas är inte nödvändigtvis ett direkt resultat av ALF m.fl."

Nej, det stämmer. Det kan absolut vara andra faktorer som bidrar, som till exempel billigare arbetskraft och skatter mm. Det nämns också i artikeln jag länkade till i inlägget. Det motbevisar dock inte min poäng: I den mån djurrättare i väst lyckas stänga ner ett laboratorium eller annan djurförtryckarinstitution så har man inte lyckats med någonting ifall förtrycket bara har flyttats, vilket det verkar som det gör.. Jag har aldrig hört om ett exempel där förtrycket har minskat, och enligt teorin att djurutnyttjandet sker eftersom det finns en efterfrågan kan man inte stoppa det utan att påverka efterfrågan..

"ii. Även om ALF m.fl. inte fanns hade bolagen flytta ut från ett "vegoland". Det spelar ingen roll om det är illegal verksamhet eller en stats lagar som står i vägen - bolagen rör sig i alla fall. Därför gäller din kritik även t.ex. det arbete som FDR driver mot minkfarmare ;)"

Absolut, om du söker efter päls på min blogg kan du se att jag kritiserat stora delar av djurrättsrörelsen för att de inte tar argumentet om att ett svenskt förbud bara flyttar på farmarna på allvar.. Och om det är så att det bara flyttar på det och inte förhindrar det, vad är då poängen med det?

"a) Att rörelsens rykte lider till följd av dem är vi överens om. Hur rörelsen hade sett ut om ALF-element inte hade funnits är emellertid svårt att spekulera kring: Hade folk lyssnat mer?"

Jag tror att DBF's aktioner under nittiotalet bidrog till att djurrättsrörelsen rätt snabbt fick mycket uppmärksamhet och att många blev djurrättare. Jag tror också att dessa aktioner gjorde att djurrättsrörelsens ugångsläge för att växa ytterligare har försvårats. Folk fungerar olika, och de som klarade av att lyssna till djurrättsrörelsens argument trots att de nämndes i anslutning till våldsam extremism var troligtvis de som anslöts under nittiotalet. De allra flesta är nog betydligt mer känsliga för guilt-by-association (om de tycker illa om nåt djurrättare gör tycker de illa om djurrätt), och DBF/ALF har gjort det svårare för oss att nå dessa människor eller diskutera konstruktivt i ett samhälle som består av dessa människor. Det är lite som djurskydd, det verkar lockande på kort sikt men förstör på längre sikt..

"b) Ibland är det tyvärr lättare att göra folk medvetna om saker som händer långt ifrån än rakt under näsan på dem."

Intressant, den effekten har jag inte tänkt på.. När jag tänker på den nu tror jag dock ändå att det är något som hjälper oss. Jag tror absolut du har rätt i att det är lättare att kritisera något dumt som händer långt bort, men frågan är ju vad det beror på? Anledningen att man inte känner ett behov av att försvara sig måste ju vara att [man uppfattar det som att] kritiken inte längre innebär ett hot mot ens egna intressen. Det är till exempel väldigt lätt att kritisera hundförtrycket i Asien eftersom man inte själv är inblandad i det och man känner inte ett behov av att försvara sin egen kultur. Med djurförsök tror jag dock det blir annorlunda, eftersom de flesta ändå kommer ha ett starkt intresse av de mediciner som tas fram genom djurförsök.. Så fort djurförsöksförespråkarna påpekar kopplingen mellan djurförsök och människoliv kommer den eventuella avståndsvinsten att försvinna..

"Att bara klampa ner på dem är ett resursslöseri om något, för ALF försvinner inte p.g.a kritik, och ej heller har de tagit åt sig någon (inte konstigt med tanke på att det är privatpersoner och inte ett centralt organ)."

Nej, det stämmer ju att det är resursslöseri att klaga på ALF/DBF om man inte uppnår någon förändring genom det, jag tror dock att det är meningsfullt. Jag tror inte heller att vi kommer kunna övertyga ALF om att lägga ner, men vi kan nog påverka i vilken utsträckning det sker våldsliga aktioner..
Aktivisterna är privatpersoner och påverkas av sin omgivning, kanske kan vi genom att diskutera de här frågorna påverka några av dessa att välja eller fokusera på andra former av aktivism, men framförallt tror jag vi kan påverka aktivister som inte redan engagerat sig i ALF att tänka på fler av konsekvenserna och därmed förhoppningsvis välja en annan strategi.
Jag tror också det påverkar genom sociala processer, det är betydligt lättare att engagera sig i något om ens omgivning eller de man bryr sig om stödjer det.. Det finns kretsar inom djurrättsrörelsen som ser på ALF-aktivister som de största hjältarna som finns, vilket är väldigt uppmuntrande för dessa aktivister. Om den del av djurrättsrörelsen som inte stödjer denna form av aktivism talar öppet om det tror jag det kan bidra till att mildra deras uppmuntrande effekt..
En fjärde möjlighet är också att påvisa för allmänheten om att DBF inte har stöd av hela rörelsen och att det diskuteras mycket inom rörelsen där många ifrågasätter vad DBF gör..