Fs-kandidat: Shalini Persson

Efter ett par timmars bilåkande och däckbyte i regnet är jag nu framme i Borlänge, jag har bara varit på hotellet än men ska strax bege mig till Galaxen för att se hur det ser ut och om jag kan hjälpa till med nåt. Men internetberoende som jag är måste jag såklart koppla upp mig en stund först... När jag kollade igenom inkorgen hade jag fått svar från en fs-kandidat: Shalini Persson. Hon svarar på mina frågor, men inleder mailet med följande:

Hej Alvin!
Vilket bra initiativ du tagit! Jag bifogar mina svar på dina frågor. Tyvärr har jag hamnat i en arbetsmässig situation som gör det omöjligt för mig att komma till stämman som planerat. Jag tycker det är jättetråkigt för jag hade sett fram emot den här helgen och att få träffa medlemmar från hela landet. Jag hoppas dock att mina svar, samt min utförliga presentation på hemsidan, ska klargöra vad jag står för på ett tydligt sätt.

Läs andras svar och mina egna funderingar under etiketten Riksstämma 07. Shalini presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk).

Shalinis svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Jag upplever tyvärr att många människor en negativ, skeptisk och felaktig uppfattning om Djurens Rätt och det vill jag ändra på. Grunden för att kunna vara med och påverka till samhällsförändringar är legitimitet och stöd från allmänheten. Det är otroligt viktigt att arbeta med de här punkterna. Jag tror på en bred och stark rörelse. Ett brett stöd och en bred bas att påverka är enligt mig det effektivaste sättet att åstadkomma viktiga förändringar. Jag tror på att fronta arbetet med de frågor där det finns en stark förankring bland allmänheten.

Djurrättsfilosofi är intressant, viktigt och utvecklande för ”de redan frälsta”. Den del av organisationen som fokuserar på ideologi och filosofi har en viktig funktion att fylla. Sådana frågor är dock sällan lämpliga ”säljargument” för att vinna nya medlemmar - ibland har det snarare rakt motsatt effekt. Veganism är ett sjävklart slutmål för djurrättsrörelsen. Men jag tror att det är direkt kontraproduktivt att välja ut denna fråga som den allena rådande för en organisation som har en bred medlemsbas. I Djurens Rätts fall, där det finns en tradition av ett brett fokus (köttindustrin, försöksdjur, jakt, päls etc.) och arbetssätt - och en stark uppslutning bakom detta - tror jag en ensidig satsning på veganismfrågan skulle innebära ett organisatoriskt självmord. Stödet inom och utanför förbundet skulle snabbt urholkas. Man skulle bli ett fåtal renläriga - med minimala möjligheter att påverka. Ska man lyfta ur de ideologiska frågorna anser jag att detta bör ske i en separat organisation.

Veganfrågan är dock viktig och jag vill att vi genomför och tar del av aktuella och ingående undersökningar av vad som styr människors matval. Vilken påverkansmetod är mest effektiv för olika grupper (argument samt val av informationskanal)? Hur stor arbetsinsats krävs det för att påverka till vegetarianism respektive veganism och vad innebär respektive val i kronor och djurliv? Fortsätter människor med sin nya mathållning? Om inte – varför? Därefter kan man ta fram skräddarsydda kampanjer med stor träffsäkerhet.
Jag skulle vilja att Djurens Rätts oerhört vettigt och viktigt budskap, nådde ut till fler grupper än vad man når i dag. Arbetet med att identifiera viktiga målgrupper och att ta fram strategier för att nå dessa grupper, har hög prioritet för mig.

En annan strategiskt viktig fråga handlar om att bredda samarbetet med grupper som företräder intressen som vi kan göra gemensam sak med. Exempel på sådana intressen är miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, barn o.s.v. Det är jätteviktigt att djurrättsrörelsen inte marginaliseras eftersom en marginaliserad grupp är mycket lättare att avfärda och bortse ifrån.

Djurens Rätt ska vara en frontfigur med pondus!

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Jag är kluven i fråga om Eurogroup for Animals men lutar mot ett fortsatt medlemskap. Även om Eurogroup väljer en väg som vi inte kan ställa oss bakom så är det viktigt att finnas med för att påverka de beslut som fattas. Dessutom är det överhuvudtaget en viktig markering att finnas med i internationella samarbetsorgan.

Vad det gäller samarbetet mellan styrelse och tjänstemän så är det grundläggande att det samarbetet fungerar. Det vilar till stor del på att styrelsen lägger ner den tid som krävs för att faktiskt kunna utföra sin uppgift för förbundet. Med heltidsanställda tjänstemän som är insatta i de olika frågorna kombinerat med en styrelse som inte hunnit läsa på, blir det lätt så att besluten lämnas över till tjänstemännen.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Minskat lidande på individnivå är djurskydd för mig. Djurrätt är för mig dels juridik som gagnar djur, dels strategiskt arbete för djurs rättigheter och ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens rätt handlar för mig om samtliga av dessa delar, d.v.s. allt arbete för djurens intressen, dock med fokus på strategiskt arbete. För den enskilde djurindividen, här och nu, är dock den teoretiskt betydelsefulla uppdelningen djurrätt/djurskydd, av noll och intet värde.

Det finns delmål på vägen till ett samhälle där alla individers alla rättigheter respekteras. Ett av delmålen är ett samhälle där alla individer har det bättre än idag under sin livstid. Det är ett faktum att vi inte i dag, inom överskådlig tid, kommer att uppnå ett samhälle där ingen individ dör för någon annans hand. Detta är dock inte ett argument för att vi inte ska arbeta för de mål som det är realistiskt att vi kan nå inom rimlig tid, nämligen att stoppa lidandet. Och på vägen dit är det i sin tur ett delmål att minska lidandet.

Djurrättsideologin och djurskyddstankarna må ha olika ideologier, men jag tror inte att de måste stå i ett motsatsförhållande. För att djurskydd inte ska motverka djurrätt tror jag det är en förutsättning att man är mycket tydlig med att förbättringar i djurens situation är delmål, inte slutmål. Det är också viktigt att inte ha djurens lidande som det tyngsta argumentet för djurrätten. De tunga moraliska argumenten om rättvisa och individens rätt till sitt liv försvagas ju inte på något sätt av att djuren får det bättre i dag.

Jag är inte för en enbart ideologisk djurrätt där man glömmer individen - i verkligheten, här och nu. Jag är inte heller för ett djurskydd där djurens välmående är ett slutmål. Till syvende och sist handlar det för mig om den enskilda djurindividen och hur den individen påverkas av vårt arbete. Vår skyldighet är att arbeta för att på kort sikt minska djurens lidande och på lång sikt avskaffa strukturerna som orsakar lidandet. Jag tror inte att de strukturerna avskaffas snabbare för att vi inte aktivt motverkar lidandet som sker i dag, snarare tvärtom. De människor som är öppna för att känna empati med individer av andra arter, och som erkänner de individernas rätt till skydd, är den givna målgruppen för information om djurens andra rättigheter. Ju större den målgruppen är desto snabbare kommer ett rättvist samhälle att bli verklighet.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Sedan 14 år lever jag tillsammans med kattflickorna Mimmi, Maja, Tjorven och Nelly. De är så otroligt viktiga för mig och jag gör allt jag kan för att deras tillvaro så mycket som möjligt ska vara på deras villkor.

Kostmässigt så är jag sedan 10 år vegetarian. Fram tills nyligen har jag dock sporadiskt ätit fisk, även om det egentligen varit emot mina värderingar. Tidningen Djurens Rätts nummer om fiskar har dock funnits i mitt bakhuvud länge och jag har nu bestämt mig för att inte äta fisk. Vad som påverkade mig att ta det där sista steget i beslutsprocessen är klivet från kunskap till känslor. I temanumret lyftes fiskarna fram som individer, med vänskapsband, rädsla och andra egenskaper att relatera till.

Jag köper inte argumentet att den mest effektiva strategin vad det gäller folks livsstil är att enbart försöka påverka till veganism. Jag jobbar bl.a. med utveckling av individer och organisationer (kommunikation/beteendestil, affärsutveckling)och jag vet att det är ett misstag att försöka motivera människor genom att sätta ribban alltför högt. Som konsult trillar man ibland i just den fällan. Man vill ge kunden sin lösning, är otålig, och ser redan slutmålet framför sig. Vill så gärna framhålla just det målet som det enda rimliga att satsa på, även om man hör och ser att det för kunden är ett gigantiskt steg att ta. Det är lätt att tro tror att kunden i en sådan situation kommer att sikta högt och hamna någon stans mittemellan. Konsekvensen blir dock ofta att den man försöker påverka tappar motivationen helt och hållet och låter bli att förändra något överhuvudtaget. ”Det där är så ouppnåeligt och svårt att det inte är lönt att försöka.”

Istället tror jag att det är viktigt att få människor att känna att varje litet steg i rätt riktning, varje val, är betydelsefullt. Det gäller att understryka att det finns delmål och slutmål. Att fortsätta påverka dem som visat sig öppna för värderingar och bärande tankar.

Valet av mat handlar både om moral och konsumentmakt. För mig är det viktigaste att så många som möjligt röstar med plånboken, genom att så ofta som möjligt låta bli att köpa produkter som kommer från djurutnyttjandet.

Själv känner jag att jag tar steg efter steg mot en mer vegansk livsstil, något som jag definitivt inte var öppen för, för 10 år sedan.