Tankar efter stämman

Jag kom hem efter stämman i söndags, och det var såklart ännu en minnesvärd helg. Det är alltid trevligt att åka på Djurens Rätt-möten, träffa vänner och bekanta och såklart att delta i och lyssna till intressanta etiska och strategiska diskussioner.

Schyssta diskussioner
Det var en hel del bra diskussioner under själva stämman, men jag var speciellt glad över diskussionsseminarierna på fredagskvällen där vi kunde ha en mer övergripande debatt om Djurens Rätts framtid. I seminariet där jag deltog fokuserade diskussionen nästan enbart på relationen mellan djurrätt och djurskydd.

Motionerna
Som jag nämnt tidigare var det en rad ämnen jag tyckte var intressanta med årets stämma, och de flesta blev det också en del diskussion om. Jag fick inte igenom något av mina förslag, men kände mig väldigt nöjd ändå. Fiskemotionen tror jag i sig bidrog till en ökad press på styrelsen och de anställda att komma igång med fiskefrågorna, och det uppmuntrade och påminde säkert många av gräsrotsaktivisterna att själva ta upp frågan. När det gäller utträde ur Eurogroup fick jag stöd från ca en tredjedel av ombuden, och förbundsstyrelsen ämnade utreda vårt medlemskap under året som kommer. Vårt medlemskap kommer alltså fortsätta diskuteras och jag hoppas att förbundet är moget för ett utträde till nästa stämma.

Valen
Tyvärr kom inte Malte in i förbundsstyrelsen som jag hade hoppats på, och jag måste säga att jag blev lite förvånad. Jag tror att många tycker att Malte skulle kunna bidra med något intressant och viktigt till förbundsstyrelsen, men när jag tänkte på det efteråt så kom jag att tänka på att valet inte styrs av antalet supportrar man har utan mer av antalet personer som inte vill ha en. Med det nuvarande systemet där man får rösta på flera kandidater (speciellt nu då man fick rösta på alla utom en) tror jag att många röstar på alla de tycker är ok men inte de (eller den) som de är oförtjusta i. I praktiken blir det en antiröstning där de som får flest antiröster inte får vara med, och då det troligtvis är bättre att vara relativt okänd för ombuden än att vara en aning kontroversiell. Om det är demokratiskt eller inte kan ju diskuteras, men det känns uppenbart att det inte gynnar nyskapande.

Jag blev å andra sidan invald i valberedningen, även om det hade varit svårt för stämman att välja bort mig (vi var samma antal kandidater som det fanns platser)... Men jag ser i alla fall fram emot ett år i valberedningen, det ska bli spännande att se hur det arbetet kommer gå.

Och till slut; grattis Alexandra! Lycka till med ordförandeskapet.