Per-Anders och Roger

Jag ser med glädje fram emot att läsa Per-Anders Svärds återuppväckta blogg peranderssvard.blogspot.com. Nu när han avgått kan han inte kan bossa över ordförandebloggen på Djurens Rätts hemsida längre, så nu kommer vi förhoppningsvis få höra mer av PeA som privatperson... Läsning rekommenderas.

Han börjar också med att tipsa om en annan blogg, skriven av sociologen Roger Yates där han utforskar "Human-Nonhuman relations" ur ett sociologiskt perspektiv. Det är mycket läsning och det verkar intressant, men jag har själv inte haft energi att läsa igenom det än.

Jag skulle inte bli förvånad om konflikten mellan djurskydd och djurrätt kommer beröras en del i båda dessa bloggar...

Bloggen, Djurens Rätt och 5,080 dollar

Jag hade lite problem med min besöksräknare efter att jag gjort om bloggen till "nya blogger", och det dröjde rätt länge innan jag fick energi att fixa igång den igen. Jag har därför två månaders lucka i besöksstatistiken. Nu har det fungerat i tio dagar och jag har redan haft lika många besökare som jag vanligtvis har haft en hel månad det senaste året (ca 400 besök och 600 sidvisningar). Mitt besökarantal har alltså antingen gått upp igen (det var som högst de första månaderna då jag skrev väldigt regelbundet, men sjönk sen till ovanstående nivå där det låg relativt konstant), eller så har det bara varit tillfälligt på grund av mina skriverier om riksstämman. Det märks väl hursomhelst den kommande veckan om den höga nivån håller i sig.

Att mitt besökarantal påverkas av Djurens Rätt känns rätt uppenbart, speciellt då jag tittar på den senaste veckans statistik. Som ni kan se på grafen nedan Har jag haft 30-40 besökare större delen av veckan, dock med en tydlig nedgång under helgen. Det är inte ett mönster jag känner igen, utan den enda slutsatsen jag kan dra är att en någorlunda stor del av mina läsare är aktiva i Djurens Rätt som inte hade tillgång till internet under helgen (med viss möjlighet att de är centerungdomar eller miljöpartister eller tillhör någon annan förening som hade stämma/kongress/whatever under långhelgen).


En annan trivial, men något intressant, upptäckt jag gjort är en tjänst som värderar olika bloggar baserat på hur de länkas till och vad det kan ge i pengar. Jag testade med min sida och tydligen ska antispeciesism.blogspot.com vara värd 5 080 dollar och 86 cent. Om någon vet hur jag kan inkassera de pengarna är det bara att säga till, eller vill du kanske köpa den? Om du är snabb kan du få den för $4,999...

Jag roade mig också med att testa lite andra djurrättsrelaterade bloggar. Det verkar som man borde bli engelsktalande professor, hahlvkändis eller kanske väldigt matintresserad för att tjäna de stora pengarna:
garyfrancione.blogspot.com $44,598.66 (Gary Francione, juridikproffessor och djurrättsförfattare)
veganvrak.blogspot.com $21,452.52 (Matblogg av en Sara)
vegankrubb.se $18,065.28 (Matblogg av en Björn)
nordicdervish.wordpress.com $15,807.12 (Nima Daryamadj, schysst kolumnist)
antispeciesism.blogspot.com $5,080.86 (den här borde ni känna till)
djuretik.nu $564,54 (Jonas Norberg)
djurensratt.blogspot.com $0.00 (Djurens Rätts personal)
jagarandreas.blogspot.com $0.00 (Andreas Månsson)

Tankar efter stämman

Jag kom hem efter stämman i söndags, och det var såklart ännu en minnesvärd helg. Det är alltid trevligt att åka på Djurens Rätt-möten, träffa vänner och bekanta och såklart att delta i och lyssna till intressanta etiska och strategiska diskussioner.

Schyssta diskussioner
Det var en hel del bra diskussioner under själva stämman, men jag var speciellt glad över diskussionsseminarierna på fredagskvällen där vi kunde ha en mer övergripande debatt om Djurens Rätts framtid. I seminariet där jag deltog fokuserade diskussionen nästan enbart på relationen mellan djurrätt och djurskydd.

Motionerna
Som jag nämnt tidigare var det en rad ämnen jag tyckte var intressanta med årets stämma, och de flesta blev det också en del diskussion om. Jag fick inte igenom något av mina förslag, men kände mig väldigt nöjd ändå. Fiskemotionen tror jag i sig bidrog till en ökad press på styrelsen och de anställda att komma igång med fiskefrågorna, och det uppmuntrade och påminde säkert många av gräsrotsaktivisterna att själva ta upp frågan. När det gäller utträde ur Eurogroup fick jag stöd från ca en tredjedel av ombuden, och förbundsstyrelsen ämnade utreda vårt medlemskap under året som kommer. Vårt medlemskap kommer alltså fortsätta diskuteras och jag hoppas att förbundet är moget för ett utträde till nästa stämma.

Valen
Tyvärr kom inte Malte in i förbundsstyrelsen som jag hade hoppats på, och jag måste säga att jag blev lite förvånad. Jag tror att många tycker att Malte skulle kunna bidra med något intressant och viktigt till förbundsstyrelsen, men när jag tänkte på det efteråt så kom jag att tänka på att valet inte styrs av antalet supportrar man har utan mer av antalet personer som inte vill ha en. Med det nuvarande systemet där man får rösta på flera kandidater (speciellt nu då man fick rösta på alla utom en) tror jag att många röstar på alla de tycker är ok men inte de (eller den) som de är oförtjusta i. I praktiken blir det en antiröstning där de som får flest antiröster inte får vara med, och då det troligtvis är bättre att vara relativt okänd för ombuden än att vara en aning kontroversiell. Om det är demokratiskt eller inte kan ju diskuteras, men det känns uppenbart att det inte gynnar nyskapande.

Jag blev å andra sidan invald i valberedningen, även om det hade varit svårt för stämman att välja bort mig (vi var samma antal kandidater som det fanns platser)... Men jag ser i alla fall fram emot ett år i valberedningen, det ska bli spännande att se hur det arbetet kommer gå.

Och till slut; grattis Alexandra! Lycka till med ordförandeskapet.

Fs-kandidat: Shalini Persson

Efter ett par timmars bilåkande och däckbyte i regnet är jag nu framme i Borlänge, jag har bara varit på hotellet än men ska strax bege mig till Galaxen för att se hur det ser ut och om jag kan hjälpa till med nåt. Men internetberoende som jag är måste jag såklart koppla upp mig en stund först... När jag kollade igenom inkorgen hade jag fått svar från en fs-kandidat: Shalini Persson. Hon svarar på mina frågor, men inleder mailet med följande:

Hej Alvin!
Vilket bra initiativ du tagit! Jag bifogar mina svar på dina frågor. Tyvärr har jag hamnat i en arbetsmässig situation som gör det omöjligt för mig att komma till stämman som planerat. Jag tycker det är jättetråkigt för jag hade sett fram emot den här helgen och att få träffa medlemmar från hela landet. Jag hoppas dock att mina svar, samt min utförliga presentation på hemsidan, ska klargöra vad jag står för på ett tydligt sätt.

Läs andras svar och mina egna funderingar under etiketten Riksstämma 07. Shalini presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk).

Shalinis svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Jag upplever tyvärr att många människor en negativ, skeptisk och felaktig uppfattning om Djurens Rätt och det vill jag ändra på. Grunden för att kunna vara med och påverka till samhällsförändringar är legitimitet och stöd från allmänheten. Det är otroligt viktigt att arbeta med de här punkterna. Jag tror på en bred och stark rörelse. Ett brett stöd och en bred bas att påverka är enligt mig det effektivaste sättet att åstadkomma viktiga förändringar. Jag tror på att fronta arbetet med de frågor där det finns en stark förankring bland allmänheten.

Djurrättsfilosofi är intressant, viktigt och utvecklande för ”de redan frälsta”. Den del av organisationen som fokuserar på ideologi och filosofi har en viktig funktion att fylla. Sådana frågor är dock sällan lämpliga ”säljargument” för att vinna nya medlemmar - ibland har det snarare rakt motsatt effekt. Veganism är ett sjävklart slutmål för djurrättsrörelsen. Men jag tror att det är direkt kontraproduktivt att välja ut denna fråga som den allena rådande för en organisation som har en bred medlemsbas. I Djurens Rätts fall, där det finns en tradition av ett brett fokus (köttindustrin, försöksdjur, jakt, päls etc.) och arbetssätt - och en stark uppslutning bakom detta - tror jag en ensidig satsning på veganismfrågan skulle innebära ett organisatoriskt självmord. Stödet inom och utanför förbundet skulle snabbt urholkas. Man skulle bli ett fåtal renläriga - med minimala möjligheter att påverka. Ska man lyfta ur de ideologiska frågorna anser jag att detta bör ske i en separat organisation.

Veganfrågan är dock viktig och jag vill att vi genomför och tar del av aktuella och ingående undersökningar av vad som styr människors matval. Vilken påverkansmetod är mest effektiv för olika grupper (argument samt val av informationskanal)? Hur stor arbetsinsats krävs det för att påverka till vegetarianism respektive veganism och vad innebär respektive val i kronor och djurliv? Fortsätter människor med sin nya mathållning? Om inte – varför? Därefter kan man ta fram skräddarsydda kampanjer med stor träffsäkerhet.
Jag skulle vilja att Djurens Rätts oerhört vettigt och viktigt budskap, nådde ut till fler grupper än vad man når i dag. Arbetet med att identifiera viktiga målgrupper och att ta fram strategier för att nå dessa grupper, har hög prioritet för mig.

En annan strategiskt viktig fråga handlar om att bredda samarbetet med grupper som företräder intressen som vi kan göra gemensam sak med. Exempel på sådana intressen är miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet, barn o.s.v. Det är jätteviktigt att djurrättsrörelsen inte marginaliseras eftersom en marginaliserad grupp är mycket lättare att avfärda och bortse ifrån.

Djurens Rätt ska vara en frontfigur med pondus!

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Jag är kluven i fråga om Eurogroup for Animals men lutar mot ett fortsatt medlemskap. Även om Eurogroup väljer en väg som vi inte kan ställa oss bakom så är det viktigt att finnas med för att påverka de beslut som fattas. Dessutom är det överhuvudtaget en viktig markering att finnas med i internationella samarbetsorgan.

Vad det gäller samarbetet mellan styrelse och tjänstemän så är det grundläggande att det samarbetet fungerar. Det vilar till stor del på att styrelsen lägger ner den tid som krävs för att faktiskt kunna utföra sin uppgift för förbundet. Med heltidsanställda tjänstemän som är insatta i de olika frågorna kombinerat med en styrelse som inte hunnit läsa på, blir det lätt så att besluten lämnas över till tjänstemännen.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Minskat lidande på individnivå är djurskydd för mig. Djurrätt är för mig dels juridik som gagnar djur, dels strategiskt arbete för djurs rättigheter och ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens rätt handlar för mig om samtliga av dessa delar, d.v.s. allt arbete för djurens intressen, dock med fokus på strategiskt arbete. För den enskilde djurindividen, här och nu, är dock den teoretiskt betydelsefulla uppdelningen djurrätt/djurskydd, av noll och intet värde.

Det finns delmål på vägen till ett samhälle där alla individers alla rättigheter respekteras. Ett av delmålen är ett samhälle där alla individer har det bättre än idag under sin livstid. Det är ett faktum att vi inte i dag, inom överskådlig tid, kommer att uppnå ett samhälle där ingen individ dör för någon annans hand. Detta är dock inte ett argument för att vi inte ska arbeta för de mål som det är realistiskt att vi kan nå inom rimlig tid, nämligen att stoppa lidandet. Och på vägen dit är det i sin tur ett delmål att minska lidandet.

Djurrättsideologin och djurskyddstankarna må ha olika ideologier, men jag tror inte att de måste stå i ett motsatsförhållande. För att djurskydd inte ska motverka djurrätt tror jag det är en förutsättning att man är mycket tydlig med att förbättringar i djurens situation är delmål, inte slutmål. Det är också viktigt att inte ha djurens lidande som det tyngsta argumentet för djurrätten. De tunga moraliska argumenten om rättvisa och individens rätt till sitt liv försvagas ju inte på något sätt av att djuren får det bättre i dag.

Jag är inte för en enbart ideologisk djurrätt där man glömmer individen - i verkligheten, här och nu. Jag är inte heller för ett djurskydd där djurens välmående är ett slutmål. Till syvende och sist handlar det för mig om den enskilda djurindividen och hur den individen påverkas av vårt arbete. Vår skyldighet är att arbeta för att på kort sikt minska djurens lidande och på lång sikt avskaffa strukturerna som orsakar lidandet. Jag tror inte att de strukturerna avskaffas snabbare för att vi inte aktivt motverkar lidandet som sker i dag, snarare tvärtom. De människor som är öppna för att känna empati med individer av andra arter, och som erkänner de individernas rätt till skydd, är den givna målgruppen för information om djurens andra rättigheter. Ju större den målgruppen är desto snabbare kommer ett rättvist samhälle att bli verklighet.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Sedan 14 år lever jag tillsammans med kattflickorna Mimmi, Maja, Tjorven och Nelly. De är så otroligt viktiga för mig och jag gör allt jag kan för att deras tillvaro så mycket som möjligt ska vara på deras villkor.

Kostmässigt så är jag sedan 10 år vegetarian. Fram tills nyligen har jag dock sporadiskt ätit fisk, även om det egentligen varit emot mina värderingar. Tidningen Djurens Rätts nummer om fiskar har dock funnits i mitt bakhuvud länge och jag har nu bestämt mig för att inte äta fisk. Vad som påverkade mig att ta det där sista steget i beslutsprocessen är klivet från kunskap till känslor. I temanumret lyftes fiskarna fram som individer, med vänskapsband, rädsla och andra egenskaper att relatera till.

Jag köper inte argumentet att den mest effektiva strategin vad det gäller folks livsstil är att enbart försöka påverka till veganism. Jag jobbar bl.a. med utveckling av individer och organisationer (kommunikation/beteendestil, affärsutveckling)och jag vet att det är ett misstag att försöka motivera människor genom att sätta ribban alltför högt. Som konsult trillar man ibland i just den fällan. Man vill ge kunden sin lösning, är otålig, och ser redan slutmålet framför sig. Vill så gärna framhålla just det målet som det enda rimliga att satsa på, även om man hör och ser att det för kunden är ett gigantiskt steg att ta. Det är lätt att tro tror att kunden i en sådan situation kommer att sikta högt och hamna någon stans mittemellan. Konsekvensen blir dock ofta att den man försöker påverka tappar motivationen helt och hållet och låter bli att förändra något överhuvudtaget. ”Det där är så ouppnåeligt och svårt att det inte är lönt att försöka.”

Istället tror jag att det är viktigt att få människor att känna att varje litet steg i rätt riktning, varje val, är betydelsefullt. Det gäller att understryka att det finns delmål och slutmål. Att fortsätta påverka dem som visat sig öppna för värderingar och bärande tankar.

Valet av mat handlar både om moral och konsumentmakt. För mig är det viktigaste att så många som möjligt röstar med plånboken, genom att så ofta som möjligt låta bli att köpa produkter som kommer från djurutnyttjandet.

Själv känner jag att jag tar steg efter steg mot en mer vegansk livsstil, något som jag definitivt inte var öppen för, för 10 år sedan.

Fs-kandidat: Carin Holmberg

Det glädjer mig att flera kandidater till förbundsstyrelsen har svarat på mina frågor, och jag hoppas att det kommer fler svar från de övriga. Här kommer de senaste, den här gången från Carin Holmberg. Läs andras svar och mina egan funderinga under etiketten Riksstämma 07. Carin presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk).

Carins svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Som jag ser det finns det en allmän tendens att ideella och politiska organisationer tappar i medlemmar. I längden kan det göra att organisationer såsom Djurens Rätt minskar i legitimitet trots att det är så att många faktiskt är inne på våra frågor och är intresserade av djurrätt.
Jag menar därför att det kan vara av vikt att ha strategiska samarbeten i vissa frågor med alla olika organisationer från djurskyddsorganisationer, till feministiska dito, etc. Att vi ska arbeta mot synen att olika organisationer representerar särintressen och istället hitta strategiska samarbetsmöjligheter.

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Det är minst sagt tråkigt att kommunikationen mellan lokalavdelningar och förbundet och anställda inte upplevs som tillfredsställande. Det är en viktig fråga att fortsätta jobba med. Sedan är DR en stor organisation och man kan ha olika uppfattningar om hur och vad man ska jobba med och det kommer nog att även fortsättningsvis finnas konflikter kring det. Därför är kommunikation viktig. Och arbetet med att utveckla denna kommunikation måste fortsätta. Då kan ett förslag från Gbg-avdelningen vara något att bygga vidare på (detta som jag skriver var inte deras förslag utan en version av det), dvs att bygga ut tidningen och skriva mer om lokalavdelningarnas arbeten. Jag tycker också att frågor kring fisk är viktiga.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Jag är med i Djurens Rätt för det är vad jag står för. Men jag har respekt för de som arbetar med Djurskydd. Jag tycker inte att man kan ställa stora grupper av djurs lidande mot ett djurs lidande. Så länge djur lider och vanvårdas i vårt samhälle bör de skyddas och hjälpas. Att människor orkar arbeta med detta beundrar jag som inte står ut med det faktiska lidandet. Jag är mer en politisk människa i det att jag arbetar bäst på en abstrakt nivå och det är Djurens Rätt en bra plattform för. Jag är också aktiv för kvinnors rättigheter men har inte jobbat ideellt på en kvinnojour. Jag har jobbat med forskning och politiskt arbete i dessa frågor och det passar mig. Däremot skulle jag aldrig säga att dessa enskilda kvinnors, barns och djurs lidande är oväsentligt att arbeta med och att det endast är jag som arbetar strukturellt som gör det viktiga jobbat. I samhället måste kunna arbeta på båda nivåerna samtidigt och det går inte att ställa dessa båda saker mot varandra. Snarare att veta var man själv har möjlighet att verka. Och jag är med i Djurens Rätt.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Jag är vegetarian med vegan-inslag. Jag väljer att äta veganskt minst ett mål av dagens tre. Jag har varit vegetarian sedan jag var 18 år. Men haft perioder där emellan då jag varit blandkostare. Nu har jag varit vegetarian sedan jag var 32 år och kommer så att förbli. Jag lever tillsammans med Asta som är en tibetansk terrier och som är ytterst självständig.
Jag lever också med tre katter; Sigrid, Smula och Mossa. Jag gör vad jag kan för att de ska ha ett värdigt liv och jag betraktar dem som medlevare och skulle aldrig kalla dem för husdjur/sällskapsdjur.
Här skulle jag kunna skriva massor men jag stoppar här.

Fs-kandidat: Anders Ekelund

Jag fick nyligen svar på mina frågor från fs-kandidaten Anders Ekelund. Läs andras svar och mina egan funderinga under etiketten Riksstämma 07. Anders presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk).

Anders svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Jag har stora ambitioner vad gäller Djurens Rätts framtid. Jag tycker att Djurens Rätt fortfarande, på många ställen i samhället, anses vara en organisation av okunniga "flummare". Från min fleråriga erfarenhet av Djurens Rätt och Djurens Rätts arbete vet jag att detta är en nidbild som inte har med verkligheten att göra. Min ambition är därför att göra vad jag kan för att Djurens Rätt skall bli ansedd som en seriös organisation bestående av kunniga och kompetenta människor. Ett steg i rätt riktning för att uppnå detta är att få in representanter från Djurens Rätt i olika förtroenderåd hos ett stort antal organisationer vilka har hög "status" i samhället. Men detta är bara ett sätt att gå till väga. Det finns flera. Under den kommande tiden så jag sitter i förbundsstyrelsen, om jag blir vald, kommer jag att arbeta för detta på olika sätt.

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Som jag skrev högst upp i detta e-mailet så är jag en person som har alldeles för mycket att göra och således är upptagen med arbete i stort sätt hela tiden. Av den anledningen har jag bara hunnit skumma igenom motionerna och ännu inte hunnit i detalj penetrera dem. Jag kan därför inte svara på denna fråga just nu.

Vad gäller innehållet i motionerna tänker jag detaljpenetrera dem på tåget till Borlänge i morgon. Varje kväll innan jag lägger mig för att sova inför nästa dag i Borlänge kommer jag att på nytt gå igenom morgondagens motioner i detalj. Således kommer jag först på förbundsstämman i Borlänge kunna svara på denna fråga. Jag hoppas att det är ok.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Djurens Rätt är en djurrättsorganisation och skall så förbli.

Djurrättsfrågorna är mycket viktiga att driva. Som organisation är det just djurrättsfrågorna man skall driva!

Dock anser jag att även djurskydd är viktigt så länge som samhället inte tar sitt ansvar för djuren. Det är därför viktigt att Djurens Rätt stödjer de medlemmar som utanför Djurens Rätt driver olika former av djurskyddsverksamhet, i mån av behov hos dessa. T.ex. Kattkommando syd, Livlinan, Nordens viltrehabilitering med flera. Dessa verksamheter skall dock ligga utanför Djurens Rätt rent organisatoriskt och även drivas enskilt.

I övrigt anser jag att Djurens Rätt skall samarbeta med andra organisationer när dessa driver samma frågor som Djurens Rätt. Detta oavsett om dessa organisationer är djurrättsorganisationer eller djurskyddsorganisationer.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Djurrätt för mig är precis vad ordet säger, nämligen djurens rätt till sina liv i förhållande till människan. Det gäller inte enbart att vi människor inte har rätt att ta livet av djuren utan även att djuren har rätt till egna liv efter sina egna förutsättningar och intressen. Jag föreslår att du läser min artikel betitlad "Djurrätt. Människorätt.", vilken jag bifogar i detta e-mailet [ladda ner den här]. I den artikeln beskriver jag grunden för djurrätten ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Det är också så som artikeln beskriver djurrätten som jag själv ser på djurrätten.

Vad gäller olika former av filosofiska resonemang om djurens rättigheter så känner jag mig främmande för dessa eftersom jag är naturvetare. Som naturvetare (geofysiker, fasta jordens fysik) anser jag att alla argument måste vara välunderbyggda faktamässigt och inte bygga på tyckanden. Filosofi är för mig enbart tyckanden. Man kan endast vinna ett fåtal människor för djurrättstanken genom filosofiska resonemang. De flesta människor som vinns för djurrättstanken gör det genom att de själva känslomässigt berörs eller genom fakta.

I mitt dagliga liv försöker jag att leva efter min syn på djurrätt. Jag visar respekt för allt levande och försöker hjälpa de som har det svårt. Det är därför som jag för närvarande har 16 katter vilka nästan samtliga har räddats till livet genom min och min tvillingbrors insats för dem eller från liv i svåra lidanden.

Vad gäller mat är jag sedan länge vegetarian. Men helst vill jag vara vegan. Kött har jag inte ätit sedan jag var i tonåren. Eftersom jag verkligen tycker att matlagning är urtråkigt men ändå är i den situationen att jag måste laga mat för att få någonting i mig blir det tyvärr ofta att jag endast lever på te och smörgås (vegetabiliskt fett på smörgåsarna). Det är därför som att komma till paradiset de tillfällen som Djurens Rätt har olika evenemang och man bjuds på god veganmat! Min dröm är att få någon som lagar god veganmat till mig varje dag. Jag anser att trots att livsmedelsbutikerna har ett visst utbud av veganska produkter så är det fortfarande svårt att kunna köpa veganska hel eller halvfabrikat som man bara kan stoppa in i ugnen och sedan äta.

Fs-kandidat: Malte Lindstam

Då har även Malte Lindstam svarat på de frågor jag ställt till alla fs-kandidater. Läs andras svar och mina egan funderinga under etiketten Riksstämma 07. Malte presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk), med en rätt lustig och hemskt gammal bild.

Som ni säkert kan se (och antagligen lagt märke till tidigare om ni är lite inblandade) så har jag och Malte väldigt lika uppfattningar om mycket inom djurrätten. Vi diskuterar mycket och inspireras av varandra, och på senare tid har vi båda övertygats om att djurrättsrörelsen skulle må bra av en strategisk förändring. Så det är kanske inte en så oväntat att jag hoppas på att han väljs in.

Maltes svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Min vision är ett Djurens Rätt med ganska stora strategiska förändringar. Jag skulle vilja ha en strategi som fokuserar nästan enbart på opinionsbildning för djuretik och veganism/vegetarianism. Se min motion för mer kring detta.

När jag har fört fram dessa tankar har jag mötts av frågan om jag inte tycker att någonting är bra idag? En person jag pratade med uttryckte frustration över att jag vill ändra så mycket; hon frågade sig varför jag överhuvudtaget är engagerad i Djurens Rätt om jag vill ändra så mycket? Varför startar jag inte en egen organisation istället? Mitt svar på de här frågorna är att jag absolut tycker att mycket av det som görs idag är bra! I den strategiska diskussionen försöker jag visa min uppskattning över det arbete och engagemang som medlemmar lägger ner samtidigt som jag ställer frågan om vi kan välja ett mer effektivt arbetssätt.

Jag är förvisso delaktig i uppstartandet av Rights for Animals i Sverige, en organisation som har den strategi jag förordar. Dock lägger jag den mesta energin på Djurens Rätt i nuläget, jag trivs i Umeåavdelningen där jag kan arbeta efter mina strategiska ideer tillsammans med andra. Och i riksorganisationen ser jag otroligt många bra engagerade människor, som jag tror kan göra ännu större skillnad med en annan strategi.

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Förutom min egen motion är jag positiv till motionerna om utträde ur Eurogroup och tillsättande av fiskeansvarig. Vad gäller motion om attityder till djurhemsverksamhet delar jag analysen att djurhem inte är något som vi bör satsa på, men är undrande till vad att-satsen egentligen innebär.
Jag delar inte strategitankarna i Ludvika/Smedjebackens motion men oroas jag över att de verkar känna dålig stämning inom förbundet i diskussionen om strategier.
Motionen om direktdemokrtatiskt inslag tycker jag är intressant och att FS avfärdar den lite för lätt; även om det inte går att att inleda en försöksperiod i år bör vi ställa oss frågan om det är ett vettigt förslag för kommande år.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Jag tror att djurskydd ofta står ivägen för djurrätt; de som förespråkar utnyttjande av djur använder djurskydd som ett argument mot djurrätt och i diskussioner om vegetarianism försöker många freda sig från frågan om vi kan äta djur eller ej genom att föra in diskussionen på "grym" respektive "human" djurhållning.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Jag är vegan sedan snart sex år sen. Jag tycker dock att det kan finnas enstaka tillfällen då det kan vara befogat att t ex låta sig bjudas på vegetarisk mat för att undvika att ge bilden att det är väldigt svårt att vara vegan. Jag har inte särskilt bra koll på e-nummer och äter honung.

Fs-kandidat: Alexandra Leijonhufvud

Jag har skickat ett par frågor till alla som kandiderar till Djurens Rätt förbundsstyrelse i förhoppning att få veta lite mer om dem. Den första som svarat är Alexandra Leijonhufvud som kandiderar till förbundsordförande. Jag skickade också ett par frågor specifikt till Alexandra, och hennes svar på dessa kan du läsa här. Då fler svar kommer in kommer jag publicera dem här, och de kommer alla gå att hitta under etiketten Riksstämma 07. Alexandra presenterar sig också på Djurens Rätts hemsida (länk)...

Alexandras svar på mina frågor:

Vilka strategier vill du att Djurens Rätt ska arbeta med? Skulle du vilja se några större strategiska förändringar eller är du i stort nöjd med vår nuvarande verksamhet?

Samtidigt som jag är nöjd med vår nuvarande verksamhet och tycker att Djurens Rätt är den klart bästa djurrättsorganisationen, anser jag att den bör utvecklas ytterligare och bli ännu bättre. Jag vill att vi tar fram förfinade strategier för att nå och påverka olika målgrupper i
samhället både i Sverige och internationellt. Jag vill även att vi utvecklar verktyg för att mäta våra framgångar och följa upp resultat i olika kampanjer.

En större strategisk förändring kan vara några av de tankegångar jag har om hur vår verksamhet ska utvecklas och att ett av de nya verktygen ska vara ideella placeringar som är en form av riskkapital till bolag som främjar våra frågor. Jag vill även bredda vårt konsumentarbete till att även innefatta bankprodukter och att utveckla ett samarbete med vissa banker som förstår vårt etiska tänkande. Det är kapitalet som styr samhället – varken politiker, media eller andra maktfaktorer kommer i ens i närheten av pengarnas rena makt.

Jag önskar att Sverige blir ett föregångsland med sänkt moms för etiska, rättvise och ekologiska produkter – framför allt livsmedelsmomsen. Djurens Rätt måste hitta bra samarbetspartners och politiker som tillsammans med oss kan lobba för detta.

En dröm jag har är att vi i framtiden även kommer att ha ett Djurens Rätt AB. Där vi har vinstdrivande verksamheter som främjar, underlättar och snabbar på spridningen av veganismen och avskaffandet av förtrycket av ickemänskliga djur i samhället. Genom att erbjuda och tillgodose konsumenterna med bra, billiga och lättillgängliga produkter. Det ska inte behöva kosta att vara en etiskt medveten konsument och man ska inte heller behöva ta sig till en uppsjö av butiker för att lyckas fylla skafferiet till belåtenhet.

Vilka motioner, förslag eller frågor på årets stämma tycker du är mest intressanta, och hur ställer du dig till dessa?

Eftersom jag redan sitter i förbundsstyrelsen (FS) så kan man se hur jag ställer mig till de olika motionerna, förslagen eller frågorna genom de svar och skrivelser FS har lämnat. Det är klart att vissa variation finns ju utifrån mitt eget sätt att tänka och förbundets. Men jag ställer mig bakom det som vi inom FS har beslutat.

Endast i ett undantagsfall har jag gått emot FS och reservstat mig mot en motion. Min motivering finns även med i handlingarna till riksstämman. Men kortfattat kan jag säga att jag anser att det enda vi skulle vinna genom ett utträde ur ”Eurogroup for Animals”, är drygt 250.000 kr i dagsläget. Medan vi har mycket att förlora på ett utträde och ett brutet samarbete – något som varken gagnar djuren eller förbundets arbete.

Hur ser du på relationen mellan djurskydd och djurrätt?

Djurrätten är en utveckling av djurskyddet. Jag anser att båda formerna behövs och bör samverka och samarbeta. De kompletterar varandra beroende på syfte, mål och medel. Jag anser även att de ibland kan vara synonymer för samma företeelse eller person – en djurrättare kan även vara djurskyddare.

Vad är djurrätt för dig/Hur ser din djuretik ut? Hur lever du själv i relation till ickemänniskor (jag är främst intresserad vilken form av vegetarianism du har valt)?

Jag anser att alla individer har rätt till sitt eget liv oberoende av arttillhörighet. Ingen individ är mer värd än en annan. Jag ser mig själv inte som någon humanist utan en animalist.

Min kosthållning/livsstil har jag redan svarat på utifrån en tidigare fråga som jag har fått av dig.

Svar från Alexandra

I mitt inlägg från igår skrev jag om några tankar jag fått efter att ha läst Alexandra Leijonhufvuds presentation på Djurens Rätts hemsida. Jag skickade också ett mail till henne med ett par frågor jag var intresserad av. Jag fick nyss hennes svar, och delar gärna med mig av det till er (jag har kursiverat mina frågor). Jag tackar också Alexandra för att hon tog sig tid att svara på mina frågor, det var intressant att läsa.

Hej Alvin!

Här följer mina svar på dina frågor som du skickade mig igår.
Jag har klippt in dem nedanför respektive fråga.

Hur ska motsättningarna överbryggas? Tror du att vi kan uppnå ett strategiskt och etiskt konsensus som alla nuvarande aktiva medlemmar kan ställa sig bakom, eller handlar det om att trycka bort de meningsskiljaktigheter som finns?

Svar: Motsättningar och meningsskiljaktigheter kommer alltid att finnas i en större organisation som Djurens Rätt. Men: - Ja, min förhoppning är att vi ska lyckas arbeta oss fram till ett konsensus som de flesta kan känna sig bekväma med, förstå och ställa sig bakom. Jag upplever det som att många idag inte fullt ut känner sig välkomna, sedda, respekterade och hörda.

Därför vill jag försöka få oss så eniga som möjligt eftersom djuren vinner mest på en enad front av djurrättsaktivister. Vare sig du är ultra radikal eller mera djurskyddslig i ditt tänkande och ditt handlande, så har vi mer gemensamt och fler gemensamma nämnare än vad vi har med ”de andra”. Jag vill att Djurens Rätt ska fortsätta vara en bred djurrättsrörelse där alla är välkomna oavsett vart du än befinner dig på djurskydds-/djurrättsskalan.

Att avlägsna eller trycka undan meningsskiljaktigheter är ingen långsiktigt bra lösning och inget jag heller förespråkar. Jag vill att vi ska fortsätta ha en öppenhet inom organisationen och där alla får utrymme och är välkomna att ventilera sina synpunkter och idéer. Exakt hur detta ska genomföras har jag i dagsläget inget färdigt svar på. Jag önskar att även tillvägagångssättet ska komma underifrån. Jag har ingen ambition att vara den allsmäktige eller en allvetare som står för alla svaren. Utan jag vill försöka främja kreativiteten och dynamiken inom organisationen. Detta kan framstå som ett flyktigt uttalande men är svårt att konkret beskriva. Även om det finns oräkneliga modeller och metoder för detta. Det är snarare något som jag måste bevisa genom mitt agerande och förhållningssätt. Jag vill heller inte stå med en färdig manual eftersom mitt motto är: Ju fler kockar desto bättre soppa. Jag är övertygad om att det kommer att utkristalliseras tids nog. En idé som jag dock har och som jag vill få provad, är att vi startar Djurens Rätts Tankesmedja.

Vilka är våra externa motståndare?

Svar: Till skillnad mot dig så anser jag att vi har många motståndare. Jag resonerar nämligen inte så filosofiskt runt begreppet motståndare, utan ser det mer ur ett renodlat strategiskt perspektiv. Hur når vi dem som inte tycker som vi och hur lyckas vi förändra deras ståndpunkter, förhållningssätt och uppfattningar? Våra motståndare återfinns inom många branscher, organisationer och områden i samhället. Som exempel på vilka jag anser tillhör våra motståndare är bland annat företag som återfinns inom detalj- och livsmedelshandeln; likaså dessa företags leverantörer och/eller producenter. Jag vill i detta forum och här och nu undvika att utpeka någon eller något vid namn.

Vidare har jag fått intrycket att du främst är intresserad av och vill arbeta med organisatoriska frågor. Du har heller inte varit en särskilt offentlig person tidigare (om jag söker på ditt namn hittar jag en tidningsartikel där du nämns). Hur ser du på ordförandens roll som offentlig företrädare för Djurens Rätt? Är det en roll du tror du kommer kunna hantera?

Svar: Det stämmer, jag vill främst arbeta med det som jag är bäst på eftersom jag tror att föreningen och djuren vinner mest på det. Samtidigt har jag personligen utvecklats mycket sedan jag tog mina första stapplande steg in på Animalen-butiken på Drottninggatan i Stockholm för över tjugo år sedan. Jag vill också fortsätta att utvecklas eftersom det är en drivkraft inom mig att aldrig stagnera. Som person är jag nyfiken och kunskapstörstande. Jag är också så pass galen att jag gillar att ge mig ut på minerat område, med andra ord så behöver jag utmaningar i mitt liv för att trivas. Det kan vara allt från att tillverka något som jag behöver men som inte finns på marknaden eller att göra något som jag tidigare inte har gjort.

Den tidningsartikel som du refererar till rör en yngre namne. Jag skulle aldrig ställa upp på en fotografering där ett djur exploateras bara för mitt högsta nöjes skull. Så du kan inte i modern tid/internet hitta mig i någon tidning.

Du har också rätt i att jag är en doldis även fast jag har varit gift med en offentlig person, läs kändis. Men det är preskriberat nu och tillhör stenåldern:-) Doldisheten har varit helt självvald av mig både när det gäller ovanstående historiska händelse men också då det gäller mitt djurrättsengagemang. Jag har aldrig haft något behov av att synas eller höras, utan det har för mig måst finnas en mening eller var ett medel för något specifikt syfte – som nu om jag blir vald till förbundsordförande.

Jag väljer nu att träda ut i rampljuset på egna ben och för ett gott syfte. Det är en del i min utveckling. För djurens skull kan jag idag tänka mig att gå långt och verkligen låta mig exploateras, om så behövs. Då det begav sig hade jag inga problem med att hantera journalister. De fick snällt göra som jag ville och jag gick inte med på deras villkor. Visst behöver jag mediaträning och lära mig retorik. Det senare har jag redan börjat åtgärda genom att jag har anmält mig till några retorikkurser på högskolor. Två är sommarkurser och båda har jag kommit in på. Så nu ska jag bara bestämma mig för vilken jag ska gå på min semester.

Du avslutar din presentation med följande:
"Jag har en vegansk livsstil men jag kallar mig för vegetarian, eftersom det händer att jag äter livsmedel som innehåller mejeri- eller äggprodukter. Vår son äter vegansk kost på dagis och hemma."

Under vilka förutsättningar äter du mejeri- eller äggprodukter, och varför? Ser du några möjliga problem med att förespråka Djurens Rätts veganbudskap och samtidigt själv konsumera djurprodukter?

Svar: Lättast är om jag ger dig ett exempel på förhållanden som gör att jag äter vegetariskt ibland. För en tid sedan var jag inbjuden till en pensionerad kollega på middag tillsammans med mina dåvarande kollegor. Margot – som värdinnan heter- hade gjort allt för att vi alla skulle trivas och få den mat som vi har som preferens. Hon hade ansträngt sig, ringt och diskuterat med mig förslag på olika menyer, som skulle passa mig men samtidigt påminna om det som de övriga skulle bli bjudna på. Det blev dock ingen av de ursprungliga menyerna som hon bjöd på. Det blev hemgjorda fyllda smördegsknytten. Mina knytten innehöll stekt svamp i soyagräddsås medan de övriga åt knytten med oxfilé i vanlig gräddsås. Jag kunde ha valt att peta bort all smördeg och bara äta fyllningen men jag ansåg det inte tillräckligt befogat. Vi hade en lättsam stämning runt bordet, där jag ytterligare en gång fick argumentera för min livsstil och mina uppfattningar. Ganska tjatigt kan man ju tycka, men, men så funkar det.

Att äta veganskt eller vegetariskt är ofta ett livsstilsval som bottnar i en ideologisk övertygelse om att det är fel att utnyttja djur. Så är det i mitt fall och det är också ett sätt för mig att utöva min konsumentmakt. Jag väljer det jag konsumerar utifrån ett etiskt perspektiv. Min veganska livsstil började för tio år sedan med att jag först slutade köpa skinnskor och skärp, sen slutade jag med de olika textilier som kommer från djur, därefter började jag titta på vad mina icke-djurtestade kemtekniska produkter innehöll och slutade köpa de som innehöll restprodukter från djur. Sist började jag successivt att lägga om min kost till vegansk och detta började jag med så sent som för ca fem år sedan.

Men fortfarande händer det att min dåliga karaktär tar överhand och jag kan frossa i t ex mjölkglass eller tar mig en bit ko-, får- eller getost. Jag liknar det med när jag tar mig en cigarett eller en prilla trots att jag varken är rökare eller snusare (nikotinsnus) längre. Jag ser det som en styrka att kunna erkänna min karaktärssvaghet, något som de flesta säkert känner igen sig i fast man inte talar så öppet om det.

Jag ser det också som en styrka att föreningen skulle ha en förespråkare som vet vad det innebär och vilka - som man ibland kan se det – svårigheter som finns, uppoffringar man måste göra och vilken karaktär man faktiskt måste ha, för att undvika att vara delaktig i djurförtryck. Det är lätt när intellektet har övertaget men
när hin själv tittar fram – så gäller det att stå emot. Jag har inga problem med att förespråka en vegansk livsstil – eftersom jag själv tror på och förstår grundtanken och budskapet.

Mvh

:-)alexandra

Interna motsättningar och externa motståndare

Jag skrev för några dagar sen om Djurens Rätts kommande stämma och nämnde några av mina tankar om Alexandra Leijonhufvud - hittills den enda kandidaten till förbundsordförandeposten. Det känns som ett väldigt viktigt val, och jag skulle gärna veta mer om kandidaten. Jag har därför skickat ett mail med ett par frågor till henne som jag hoppas hon har möjlighet att svara på.

I sin presentation inför valet skrev hon bland annat:

"Mitt mål som ordförande är att försöka överbrygga de motsättningar som finns inom förbundet och få oss mer fokuserade på våra externa motståndare i första hand. Vi måste dra åt samma håll och inte ägna oss åt att motarbeta varandra. Vi vill alla uppnå ett samhälle som inte förtrycker ickemänskliga djur."

Hur ska motsättningarna överbryggas?
Självklart är det bra om vi slipper interna motsättningar och kan lägga all vår energi på externt djurrättsarbete. Frågan är bara om det är möjligt och vad som i så fall skulle krävas för att uppnå detta. Djurens Rätt är en stor organisation som ständigt förändras. Det finns många olika aktiva medlemmar, och vi har ibland väldigt olika etiska och strategiska åsikter. Jag tror inte att det går att komma ifrån dessa motsättningar, i alla fall inte på andra sätt än om det dyker upp nån Messias med en etik och strategi som alla vill ställa sig bakom eller genom att kväva debatten och tysta kritik. Om Alexandra tror sig ha funnit en idé som vi alla kan ställa oss bakom skulle det vara intressant att höra om den, likaså om hon kan komma på nåt annat sätt att överbrygga motsättningarna än frivillig konsensus eller påtvingad censur.

Jag tror inte att interna meningskiljaktigheter behöver vara något negativt. Det är en del av varje större organisation, och det är också vad som för vår utveckling framåt. Jag tror snarare det är viktigt att ge större utrymme för den strategiska diskussionen inom Djurens Rätt. Det man däremot ska vara försiktig med är om meningsskiljaktigheterna uttrycks på ett otrevligt sätt och vi får ett fientligt klimat inom organisationen, men det har inte jag upplevt än.

För nåt år sen skrev jag inlägget "Vad är poängen med internt arbete" som berör samma ämne.

Det må så vara att vi alla vill ha ett samhälle som inte förtrycker ickemänniskor, men vi har olika åsikt om vad det innebär och hur vi tar oss dit.

Vilka är våra motståndare?
Jag tycker mig höra rätt ofta att vi ska fokusera på våra motståndare. Men jag funderar på vilka som faktiskt är våra motståndare. Har vi någon motpart, en fiende, en grupp eller individ som orsakar djurutnyttjandet och som vi måste motarbeta?

Det klassiska svaret är kanske att djurindustrin, personerna som arbetar med djurutnyttjande eller de som äger dem är våra motståndare. Jag skulle dock hävda att de inte är vår motståndare, och då är framförallt inte det vi ska fokusera på. Djurindustrin och de som är inblandade i den orsakar inte djurutnyttjandet, de utför det bara på beställning av allmänheten. En slakteriarbetare, fiskare eller bonde är inte mer skyldiga för djurutnyttjandet än de som köper deras produkter.

Så, är det större delen av allmänheten som är våra motståndare? Jag skulle hävda att de inte är det. Ens motståndare tävlar man mot, man är motparter där den ena parten inte kan vinna utan att den andra förlorar. Men vårt mål är inte att den djurutnyttjande allmänheten ska förlora, vårt mål är att de ska tycka om oss och ställa sig bakom våra ställningstaganden. Vi kan inte ha en attityd där vi är fientliga mot allmänheten, då kommer vi inte ha någon chans att nå fram till dem.

Jag ser alltså två möjliga motståndargrupper; de som producerar eller de som konsumerar djurprodukter. Jag tror dock inte att vi ska se på någon av dem som våra motståndare. Om vi gör djurrättsarbetet till en kamp mot djurindustrin lyfter vi bort ansvaret från de som verkligen orsakar djurutnyttjandet - konsumenterna. Men vi kan inte se på konsumenterna som våra motståndare om vi samtidigt ska försöka nå ut med vårt budskap. Jag tror helt enkelt att vi måste komma fram till att vi är en rörelse utan motståndare, vi är idéförespråkare som försöker påverka de som ännu inte ställt sig bakom våra åsikter.

Jag vet inte vad Alexandra tycker om det här, utan hennes citat var bara ett tydligt exempel att ta avstamp ifrån. Här följer dock mailet jag nyss skickat till Alexandra, jag hoppas hon har möjlighet att besvara det:

Hej Alexandra..

Du kandiderar ju till posten som förbundsordförande, och jag skulle gärna ställa några frågor. Jag kommer skicka ett par frågor till alla kandidater till fs, men det var några saker i din presentation som jag ville fråga specifikt om. Om du väljer att svara kommer jag publicera dina svar på min blogg (antispeciesism.blogspot.com), samt på Djurens Rätts forum.

Du skrev följande i din presentation:
"Mitt mål som ordförande är att försöka överbrygga de motsättningar som finns inom förbundet och få oss mer fokuserade på våra externa motståndare i första hand. Vi måste dra åt samma håll och inte ägna oss åt att motarbeta varandra. Vi vill alla uppnå ett samhälle som inte förtrycker ickemänskliga djur."

Hur ska motsättningarna överbryggas? Tror du att vi kan uppnå ett strategiskt och etiskt konsensus som alla nuvarande aktiva medlemmar kan ställa sig bakom, eller handlar det om att trycka bort de meningsskiljaktigheter som finns?

Vilka är våra externa motståndare?

Vidare har jag fått intrycket att du främst är intresserad av och vill arbeta med organisatoriska frågor. Du har heller inte varit en särskilt offentlig person tidigare (om jag söker på ditt namn hittar jag en tidningsartikel där du nämns [Korrektion: tidningsartikeln handlar inte om den här utan en annan Alexandra Leijonhufvud]). Hur ser du på ordförandens roll som offentlig företrädare för Djurens Rätt? Är det en roll du tror du kommer kunna hantera?

Du avslutar din presentation med följande:
"Jag har en vegansk livsstil men jag kallar mig för vegetarian, eftersom det händer att jag äter livsmedel som innehåller mejeri- eller äggprodukter. Vår son äter vegansk kost på dagis och hemma."

Under vilka förutsättningar äter du mejeri- eller äggprodukter, och varför? Ser du några möjliga problem med att förespråka Djurens Rätts veganbudskap och samtidigt själv konsumera djurprodukter?

Mvh / Alvin Lindstam

Inför Djurens Rätts riksstämma

Jag kom nyligen hem från en flygbladsutdelning med Djurens Rätts studentkampanj. och blev sugen att skriva nåt om den kommande riksstämman. Det kommer säkerligen bli en hel del intressanta diskussioner, och jag tänkte kommentera några av dem här. Det finns en rad intressanta motioner, och det kommer väl blir trångt om tid som vanligt. Det kan nog blir en del intressant diskussion om styrelsens roll och funktion, och det finns såklart en del intressant att säga om de olika valen.

Gå ur Eurogroup for Animals
Frågan om Djurens Rätts relation till Eurogroup for Animals berördes på förra stämman, och har även diskuterats under året. Det finns liksom jag många skeptiker mot vårt medlemskap, och vi pratade om att skriva en gruppmotion vilket dock aldrig blev av. Jag har skrivit om min syn på Eurogroup här, och ytterligare motivering finns i motionen.

Styrelsens yrkande är att avstyrka yrkandet om att gå ur, men däremot fortsätta utvärdera vårt medlemskap under året. På det har det kommit två reservationer, en från styrelsens ordförande samt en ledamot som yrkar på bifall på motionen och en från två ledmöter som vill avstyrka motionen rakt av med en motivering om hur bra Eurogroup är. Det är alltså upplagt för intensiva diskussioner, och jag tror att vi har en möjlighet att få igenom motionen.

Glöm inte fiskarna
Min andra motion handlar om att vi måste upprioritera arbetet för fiskar och andra vattenlevande djur. Jag vill dels byta ut formuleringen "lantbrukets djur" till "djur i livsmedelsindustrin" men också att det tillsätts en tjänst som ansvarar för fiskefrågor. Det första förslaget har även styrelsen lagt fram, men de yrkar avslag på det andra.

I sin motivering nämner styrelsen ett par flygblad där fisket behandlas, och andra saker de gör för att uppmärksamma utnyttjandet av havens invånare. Många av dessa åtgärder är bra, och det är definitivt en positiv utveckling jämfört med för några år sedan. Jag får dock intrycket att jag och styrelsen fortfarande har olika syn på vad som behövs göras. Som ett av huvudexemplena på vad som ska göras under året inom fiskeområdet berättar styrelsen att de ska skicka ett brev till Fiskeriverket och fråga dem om hur de bedömer lidandet i fisket. Det låter inte så imponerande för mig.

Jag har frågat en antal aktiva medlemmar om hur mycket de arbetar med fiskefrågan och hur mycket kunskap de har om den, och svaret är alltid "i stort sett ingenting". De känner heller inte att fiskearbete har uppmuntrats från riksorganisationen eller att de vet vem de ska vända sig till i såna frågor. Styrelsen nämner att det redan finns en person som ansvarar för dessa frågor, men du kan ju testa och fundera på om du känner till vem det är eller nåt han/hon gjort i fiskefrågan.

Jag tror att vi behöver göra en kraftsatsning för att få igång arbetet för de vattenlevande djuren. En person med särskilt ansvar för detta skulle göra en stor skillnad. Jag tror att det finns ett behov att tydligt markera inför medlemmar och media att det är en fråga vi arbetar aktivt med, och det måste finnas en person som de kan vända sig till. Jag tror också det behövs speciella utbildningsinsatser för aktiva medlemmar, med flertalet besök hos lokalavdelningar för att prata om frågan.

Ett tydligt exempel på att Djurens Rätt inte kommit så långt än är en snabb titt på hemsidan. Var kan du läsa om fisket? Om man klickar på arbetsområden är det inte lätt att hitta, utan man måste klicka sig fram till "Övriga djurfrågor". Där samlas den industri som dödar flest kännande ickemänniskor tillsammans med pyttefrågor som Djurparker, Hundsmuggling, Tjurfäktning och Valfångst.

En annan intressant sak rörande vår syn på fiskar är styrelsens förslag till ny introtext till hemsidan stycke om livsmedelsindustrin som bland annat innehåller "Några av de djur som dödas för att bli mat i Sverige är fiskar, kycklingar och grisar." I stort är stycket väldigt bra, men det är lustigt hur vi pratar om fiskar som ett homogent kollektiv medan vi ser på landlevande djurarter som hemskt unika. En strömming och en tonfisk är inte mer lika än en ko och en gris... Om man skulle formulera samma mening på ett antispeciesistiskt sätt borde det bli "Några av de djur som dödas för att bli mat i Sverige är fiskar, fåglar och däggdjur" eller "Några av de djur som dödas för att bli mat i Sverige är torskar, kycklingar och grisar."

Du kan läsa mer av det jag skrivit om detta under etiketten fiske.

Avskaffa antispeciesismideologin
Jonas Norberg föreslår att Djurens Rätt inte skall förespråka antispeciesism, utan bygga vår etik på en speciesistisk syn där andra djur ändå ska slippa utnyttjande. Som ni säkert förstår är det inte en motion jag stödjer, och mycket av motiveringen finns i styrelsens svar till motionären.

Styrelsens svar verkar mest utgå från det moraliska ställningstagandet, men jag tycker också att det finns strategiska skäl att välja ett antispeciesistiskt arbetssätt. Visst finns det problem med det och delar av det kan vara avskräckande för många, även om jag tror att det främst är andra exempel än de som Jonas tar upp. Men det finns också en stark kraft i våra jämlikhetsargument som jag tror är viktig att förmedla. Antispeciesismens svårigheter får vägas mot de svårigheter vi möter med en speciesistisk strategi. Jag är övertygad om att speciesismen bevarar djurutnyttjandet, och att det är väldigt svårt att bibehålla en djurrättslig hållning om man ser på ickemänniskor som lägre stående.

Jonas Norberg har dessutom skickat in tre andra motioner som alla känns relevanta och positiva. Jag håller med om hans slutsatser men inte alltid av samma skäl.

En strategi mot förtryckets orsaker
Malte Lindstam skrev en längre motion som försöker beskriva den strategiska syn vi båda delar och ge exempel på hur dessa skulle kunna förändra Djurens Rätt. Jag vet inte hur det kommer gå att diskutera alla dessa förslag under samma motion, men jag tror att den kan vara viktig som utgångspunkt för en strategisk diskussion. Förhoppningsvis kan vi också få igenom några av förslagen. Malte kandiderar också till förbundsstyrelsen, vilket jag kommer kommentera längre ner.

Andra motioner
Det finns en rad andra motioner som är väldigt intressanta, men som jag inte valt att kommentera vidare här. Dessa är framför allt "Angående attityder till djurhemsverksamhet", "Djurens Rätts inriktning" och "Acceptera nakendemonstrationer".

Tjänstemannaväldet
Jonas Norberg har även skrivit en utvärdering av styrelsearbetet där han kritiserar det arbetssätt som har funnits. Han föreslår också en rad åtgärder för att stärka styrelsen möjlighet att styra organisationen. Jag känner igen mycket av det han skriver från berättelser jag har hört från vänner i förbundsstyrelsen, och jag tror det är ett stort problem att styrelsen mest arbetar med administrativa ärenden och nästan tvångsmässigt godkänna de anställdas strategier. Jag vet inte om styrelserevisionen ingår som en punkt under stämman, men det skulle vara givande att diskutera detta på stämman.

Styrelseval
Några av kandidaterna känner jag inte till, några vill jag gärna ha in och andra är jag skeptisk till. Jag hoppas det kommer finnas möjlighet att prata med kandidaterna, att få en djupare presentation på stämman än vad vi hade tid med förra året och framförallt att det kommer fler kandidater som vill sitta med i förbundsstyrelsen. Det är bara genom att ha möjlighet att välja mellan fler kandidater stämman kan välja en styrelse som representerar dem.

Som jag tidigare nämnde kandiderar Malte till förbundsstyrelsen, och jag hoppas att han kommer in. Inte bara på grund av svågerpolitik, utan främst på grund av att jag tycker att han har mycket smarta tankar att bidra med och såklart eftersom vi i stort håller med varandra om vad Djurens Rätt borde vara.

Förbundsordförande
Valberedningen har föreslagit Alexandra Leijonhufvud till ny förbundsordförande. Jag vet inte så mycket om henne eftersom hon inte verkar ha gjort så stort väsen av sig tidigare, men jag hoppas att hon kan komma ut och synas mer i media om hon blir vald (i dagsläget hittar man inte mycket på internet om man söker på henne). Hon har ju också lämnat in en reservation där hon helt vill avstyrka en av mina motioner, så jag gissar att vi inte är helt strategiskt eniga och att hon är positiv till den djurskyddsliga strategin.

Om jag förstått det rätt påverkades också Per-Anders Svärd under sin ordförandetid och blev mer och mer skeptisk till djurskyddsarbete, kanske kan jag hoppas på en liknande utveckling för Alexandra.

Valberedningen
Valberedningen har föreslagit en rad kandidater till förbundsstyrelsen, och utöver dessa finns det i dagläget enbart en person som kandiderar. Det verkar som valberedningen framförallt har varit intresserade av personer med en speciell kompetens, framförallt juridik och ekonomi. De verkar ha lagt mindre vikt vid engagemang i organisationen eller visioner för hur man vill påverka Djurens Rätt. Om det är så tycker jag det är trist. Det kan vara viktigt att ha viss specielkompetens i styrelsen, men framförallt borde det vara deras uppgift att ta strategiska beslut under året och då känns strategisk hemvist mer relevant.

Det känns som valberedningen påverkar utgången av styrelsevalet rätt mycket. Förra året var det en person som kandiderade utan valberedningens nominering, och han var den enda som inte kom in. Detta trots att han varit väldigt aktiv, synts mycket och troligtvis var populär hos många. Dessutom fanns det om jag inte minns fel minst en kandidat som föreslagits av valberedning utan att vara särskilt känd inom organisationen och som dessutom inte ens var där på stämman, men denna person fick ändå fler röster.

Speciellt då kandidaterna inte ges särskilt stort utrymme att presentera sig spelar nog valberedningens nomineringar stor roll, och många är nog mer villiga att rösta på dessa. Valberedningen har därmed en väldigt viktig roll, och så länge vi inte fått en mer självständig stämma som väljer mellan fler kandidater (baserat på sin egen information om dem) borde vi fokusera mer på valberedningen. Vi borde alltså fundera mycket på vilka vi väljer in i valberedningen, de tar viktiga beslut och borde därför uppmärksammas mer. Själv funderar jag också på om jag ska kandidera till valberedningen i år, vad tycker ni?