Betessläpp på Arlagården

Idag var jag på Linåkerns gård på Vikbolandet utanför Norrköping. Det var dags för lite pr-jippo för mjölk- och köttindustrin som bjudit in allmänheten för att se på när kossorna släpptes ut på grönbete för första gången i år. Flera hundra personer, främst barnfamiljer, kom för att se på.


Nr 1026 var ute och sprang för första gången i år.


Nr 1040 och nr 1009 gillade nog att beta färskt gräs.



I en liten inhängnad visades nr 2687 och tre andra kalvar upp.

Korna verkade väldigt glada över att komma ut. Och det är ju inte konstigt det, med tanke på att de har varit instängda inomhus sedan förra sommaren. Tyvärr används väl denna tillfälliga glädje för att visa upp djurindustrin som idyllisk och trevlig. När bjuder Scan, Kronfågel eller Abba in allmänheten att se på när djuren dödas?

När jag körde därifrån undrade jag hur besökarna tänker. Tänkte de under besöket på att alla dessa individer som springer runt och hoppar av glädje snart kommer dödas i förtid, och att de betalar för det genom sin konsumtion? Eller åker de bara hem, bjuder barnen på korv och minns den lantliga idyllen där djuren var så lyckliga?

Besöket var intressant och trevligt, och är nåt jag skulle rekommendera andra djurrättare att göra. Man får en liten insikt i djurindustrins propaganda, samtidigt som man själv blir påminnd om djuren som individer och deras känslor och blir ännu lite mer inspirerad att kämpa för deras rättigheter.

Och de bjöd på veganska bullar.