12 maj 2006

Bildanalys

Jag var ju på Kolmårdens Djurpark igår och tog en del bilder, och tänkte passa på att skriva lite vad för sorts bildar jag försöker ta. Bilder är viktiga, de behövs inte bara för att göra designen på hemsidor och flygblad snyggare, de förmedlar också ett budskap som jag tror påverkar rätt mycket. Det är dock mer undermedvetet i jämförelse med texter. När man använder bilder tycker jag det är lika viktigt att fundera på vad man vill visa, och hur man vill visa det. Precis som när man skriver en text.

Vi i djurrättsrörelsen brukar ofta använda bilder på djur som misshandlas, är skadade eller lever i extremt hemska förhållanden. Genom att göra det "visar vi hur djuren egentligen behandlas" och försöker få folk att reagera och tycka illa om djurförtrycket. Detta är en del av den djurskyddsliga djurrätten (som jag skrev om här), och tror inte att sådana bilder på allvar ifrågasätter folks attityder mot djur. En djurskyddare som ser en bild, och reagerar på det sätt som vi ofta vill att de ska göra ("så här får det ju inte gå till, usch så hemskt"), reagerar över själva sättet djuren behandlas och kräver att djuren ska utnyttjas på ett mer etiskt sätt. Det behöver dock inte betyda att de har nåt emot djurutnyttjande eller förstått vår kritik mot det.

Vissa människor tar till sig själva budskapet, fortsätter att söka information och argument och blir djurrättsliga efter sådan här chockpropaganda. De allre flesta som nås av det här budskapet reagerar dock inte på det sättet, utan tolkar det som att det bara är ett extremfall, skriver kanske på nån protestlista och fortsätter känna sig djurvänliga. Bilden nedan tog jag 2003, och vi använde den sedan som propaganda. När jag ser på den nu är ser jag dock en rad problematiska signaler som jag tror den sänder ut.

Man ser ingen enskild individ, utan snarare en stor klump av fjädrar av dålig kvalitet. Det ser smutsigt och trångt ut, och rätt stor fokus är på buren som många associerar till dåliga förhållanden för höns. Det finns inget budskap i bilden som skulle kunna ifrågasätta tittarens djursyn.


De följande bilderna tog jag igår, och valde ut dem som exempel på hur man kan förmedla djurrättsbudskapet och antispeciesismen genom bilder. Framförallt försöker jag förmedla känslan av att djur är kännande individer, ett faktum som vi människor ofta glömmer bort eller förtränger. Den effekten får man bland annat genom att fokusera på en individ, gärna på ansiktet och genom att försöka fånga någon sorts känslouttryck. Jag försöker undvika att använda bilder där djuren utsätts för grova övergrepp, men det får gärna synas att de är i fångenskap.



Ett annat alternativ som jag gjort på bilden här nedanför är att fokusera lite extra på det faktum att djuret är i fångenskap, men att samtidigt visa individen bakom.



Vilken del av bilden man väljer att visa har också betydelse. Här har jag beskurit bilden ganska mycket så att det i stort sett bara är ansiktet som syns (eftersom det är vad folk associerar med personlighet). Bilden nedan har inte de bästa ögonen, men däremot har den en väldigt tydlig symbol för objektifierande av djur; nummerskyltar. Genom att skapa en kontrast mellan intrycket av en individ och attribut som visar på att det är ett objekt (och associationer till när människor utsätts för liknande saker) kan man förhoppningsvis uppmuntra till funderingar om djurs status.


Dessa bilder är inte hemska, folk kommer inte reagera direkt och känna avsky. Jag är däremot övertygad om att såna här bilder i kombination med ett antispeciesistiskt budskap kan bidra till att folk tänker på djur som kännande individer som måste respekteras. De visar alla en person, inte ett plågat litet bylte, men som ändå är satt i en nedvärderad position.

En annan viktig sak är att inte bara visa bilder på söta djur, däggdjur eller landlevande djur som vi ofta gör (och som jag gör här). Det sänder lätt ut signalen att dessa djur är viktigare en andra (läs mer om det här). Anledningenen till att jag bara har bilder på söta däggdjur från igår är att det främst är såna som finns på kolmården samt att det var dessa bilder jag bäst kunde visa upp själva idén med. Det är ju tyvärr också enklare att visa upp däggdjur som personer eftersom de ofta har ansiktsuttryck som liknar våra, medan fåglar, reptiler, fiskar och andra djur ofta saknar många av de uttryck vi känner igen. Om folk har bra bilder på dessa djur är det väldigt välbehövligt. När såg du en fisk i ett djurrättsflygblad senast?

Kommentera gärna vad du tycker om bilderna eller vad du tycker en bra djurrättsbild ska förmedla och hur man kan göra det.

1 kommentar:

Alvin Lindstam sa...

Hej och tack.

Det skulle man absolut kunna göra, men man får dock vara rätt försiktig med såna jämförelser. Risken finns att man stöter bort folk mer än man lyckas få ut poängen. Många skulle nog känna sig väldigt attackerade om de liknades med nazister (vilket av många anses vara jordens avskum), och folk som känner sig attackerade hamnar ofta i försvarssituation och lägger energi på att försvara sig själva istället för att försöka förstå eller diskutera det vi försöker säga.